”I Thailand föreställer vi oss att Skandinavien styrs av starka arbetslagar. Det har tagit några år för oss säsongsmigrantarbetare att inse att så inte är fallet, att upplägget som vi rekryteras till är en bluff som förolämpar våra drömmar och lämnar de flesta av oss som utblottade eller i en sämre sits än tidigare,” skriver demonstranterna i ett brev som de överlämnade bland annat till Sveriges ambassadör Anna Hammargren i samband med protesterna den 7 och 8 februari.

I brevet kräver de också att den svenska och finska bärindustrin svartlistas av EU tills dess att rättvisan haft sin gång och företagen har haft tid att ställa om sin verksamhet så att den respekterar mänskliga rättigheter.

De kräver också att Thailands premiärminister Srettha Thavisin agerar, och för att visa att de menar allvar har de tillbringat en natt utanför hans kontor.

Kan dömas för människohandel

Att thailändare utnyttjas i svenska skogar är något som såväl media som fackliga organisationer har larmat om upprepade gånger genom åren. Men situationen har inte blivit märkbart bättre. En finsk polisundersökning kastar nytt ljus på det hela.

Fem personer – företrädare för finska bärföretag och deras thailändska samarbetspartners – är misstänkta i Finland för människohandel, efter att hundratals bärplockare vänt sig till myndigheterna och klagat på att de har blivitvilseledda och tvingats jobba under slavliknande förhållanden.

Den finska polisen säger sig ha säkrat bevis för att bärföretagen har mutat thailändska myndigheter så att de godkände thailändares ansökningar om tillfällig arbetskraftsutvandring, inte minst under coronaåren när så mycket annat i samhället ställdes in av smittskyddskäl. Under den tiden ska mutorna ha varit särskilt stora. Thailands underrättelsetjänst planerar att rikta åtal mot två tidigare ministrar och två tjänstemän på grund av uppgifterna.

Kalla handen av svensk rätt

Ännu vet man inte säkert om även svenska företag har använt sig av liknande metoder. Åklagare i Sverige har inte kommit lika långt som kollegorna i Finland. Två utredningar pågår, men det är oklart om de kommer att leda till åtal.

– Finländska åklagare tog in vittnesmål från thailändska bärplockare när de fortfarande var på plats i Finland. I Sverige fick thailändare som ville klaga på sina arbetsgivare istället kalla handen från rättsväsendet, som inte tyckte det var deras jobb att lyssna till dem. De fick veta att de skulle klaga hos facket istället, eller kommunerna, eller hos thailändska myndigheter. Så de reste hem och tog kontakt med mig, förklarar Junya Yimprasert som en anledning till varför vårt grannland har lyckats bättre.

Hon arbetar på Act4dem, en kampanjorganisation med bas i Finland och som arbetar för ett slut på människohandeln med thailändska gästarbetare. Ända sedan hon tvingades till exil år 2010 har hon verkat för att förbättra villkoren för thailändska bärplockare i Sverige och Finland – bland annat har hon rest runt i Sverige och informerat människor om deras rättigheter. Men det har varit svårt att få gehör hos myndigheter när de samtidigt har varit föremål för påtryckningar från bärindustrin.

Slavarbete i bärskogen

I början av 2000-talet höll de här företagen på att gå under, förklarar Junya Yimprasert, eftersom det inte fanns någon i Finland eller Sverige som ville jobba under de villkor och löner som erbjöds. De lyckades då att övertyga sina hemländers regeringar till att öppna för tillfälliga migrantarbetare, som anställdes utan den form av anställningsskydd som vanligen gäller i Sverige. Thailändarna – som ofta är fattiga risbönder som övertalas att betala för sin flygresa till Sverige – placeras därför ofta i undermåliga bostäder med usel mat och utan rättigheter ifall de blir sjuka. Många luras också på sina löner och tjänar inte alls så mycket som de blivit lovade, eller går till och med back på resan.

– Tack vare den gedigna undersökningen i Finland kan vi slå fast att modernt slavarbete är ett faktum i den nordiska bärindustrin och att det inte handlar om några enstaka individer som utnyttjas eller ett par företag som går över gränsen. Det är själva företagsmodellen som har fått operera med stöd av staten, som har låtit väldigt utsatta personer jobba i princip gratis, många har i själva verket gått back på sin resa.

Junya Yimprasert säger att den främsta anledningen till att thailändare nu protesterar i Bangkok är för att den svenska utredningen tar så lång tid.

– Jag organiserar 250 personer som anmälde sina arbetsgivare för ett och ett halvt år sedan och fortfarande har ingen av dem kallats till intervju.

Nu hoppas hon på solidaritet från det svenska folket, som har den information som krävs för att se bärindustrin för vad den är.

Hon ser samtidigt att det finns en möjlighet att Thailand börjar göra mer för att skydda sina medborgare.

– Det har inte varit en demokrati utan ett militärstyre där de ansvariga framför allt kämpat för att inte bli avsatta, snarare än att de har drivits av en vilja att göra något för folket. Men förra året förlorade juntan makten, så nu finns det en politisk öppning.