– Purpurhinnan är fin när det är kallt i vattnet. Sockertången är också bra redan i slutet av janu-ari, även om den är allra finast tidigt -på -våren. Man får räkna med att jobba i kallt -vatten ibland, säger Linnéa som valde att genomföra den kylslagna insamlingen i vadarbyxor.
Andra sätt att skörda är: från klippkanten, från en liten båt, eller genom att dyka.
– Det beror på vilken sorts tång man är ute efter. Vissa sorter växer i strandkanten, andra på lite djupare vatten, säger hon.
Det finns flera hundra sorters tång i svenska vatten, men Linnéa och Jonas nöjer sig med att skörda 10–15 sorter, bland dem sockertång, blåstång, sågtång och fingertång.
– Sockertången är en av mina favoriter. Den är allsidig. Man kan torka den och använda den i bröd, man kan göra tångchips, steka eller woka den, bland annat. Den smakar varken hav eller fisk, snarare är den lite mineralig, -köttig och söt i smaken. Men vill man äta rå tång så rekommenderar jag blåsor från blås- -eller knöltång. De är krispiga och jättegoda råa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Ligger efter i Sverige”
I enlighet med allemansrätten kan vem som helst bege sig till kusten för att plocka tång. Enligt Linnéa är det dock få som faktiskt gör det än så länge.
– Min erfarenhet är att många är lite rädda för att plocka och äta sånt som växer i havet. Men det finns ingen giftig tång i Sverige. Den kan förstås vara mindre ren. Därför ska man välja sina plockställen. Man ska undvika hamnar, och platser med stillastående vatten. Bäst är att välja öppna platser där vattnet rör på sig. Ju bättre vatten desto finare råvara.
Och att hitta ett bra plockställe är enligt -Linnéa något alldeles speciellt.
– För mig är det rent upphetsande, som att hitta ett fint kantarellställe i skogen. Jag känner mig rik när jag går hem med en påse färsk tång.
Historien om tångföretaget Catxalot tog sin början 2013. Via en artikel i tidningen Gourmet fick Linnéa och Jonas upp ögonen för att att det faktiskt finns ett näringsrikt och lättillgängligt skafferi i svenska hav. Med Göteborgs universitetsbiblioteks böcker som källor började de förkovra sig, dels i marin-biologi, dels i tång.
– Vi var inställda på att göra något nytt, och insåg att det fanns en lucka på marknaden. Vi ligger efter i Sverige. I Asien och Sydamerika har man ätit tång i tusentals år. Och det är tradition även i vissa europeiska länder. Island, Frankrike, Irland och delar av Storbitannien till exempel.
Fick oväntad hjälp av stjärnkock
Således valde paret att säga upp sig. De flyttade från Göteborg till till Grebbestad för att starta sitt företag i januari 2014, och helt oväntat fick de god hjälp på traven i uppstarten. Detta tack vare att stjärnkocken Tommy Myllymääki hörde av sig. Han var ute efter svenska alger till ett av sina tävlingsbidrag Bocuse d’Or Europé 2014 (kock-VM).
– Det var verkligen jätte-roligt. Så roligt att jag först trodde att det var ett skämt. Hur som helst så skickade vi massor av tång. Han använde bland annat vår havssallat, som han friterade och dekorerade som ett transparent segel på en fiskrätt. Hur tjusigt som helst.
Apropå tjusigt så är en av fördelarna med tång på tallriken just att det attraherar ögat.
– Många sorter är jättefina att dekorera maträtter med. Brun tång till exempel, som blir vackert knallgrön när den hettas upp. Torkad tång är också vacker eftersom gröna, röda och bruna alger ger sin egen färg till pulvret.
En annan fördel är förstås att tång är en klimatsmart råvara. Den behöver ingen bevattning, inget tillsatt ljus och ingen gödning. Tång tar också upp näring ur vattnet vilket kan minska effekter av övergödning.
Därför pågår förstås forskning om tång-odlingar. Sedan cirka tre år tillbaka pågår forskningsprojektet Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, utanför Kosterfjorden i norra Bohuslän. Utöver att titta på tång som livsmedel ska projektet utveckla tekniker för att odla tång i svenska vatten.
– Vill man ha stor produktion är det odling som gäller, och vissa sorter går bra att odla. Jag är säker på att vi kommer att ha tångbönder längs kusten ganska snart.
Anordnar tångpaddlingar
Miljömedvetenhet står högt upp på Catxalots agenda. Paret anordnar därför tångpaddlingar några gånger varje år. Utrustade med sax och påse får de kajakburna deltagarna bland annat lära sig vilken tång som är godast och hur man skördar vild tång på ett hållbart sätt.
– Vi vill få människor att knyta an till havet. Alger är en jätteviktig del långt ner i näringskedjan, så återväxten är viktig ur alla möjliga synvinklar. Ju fler människor som lär sig att se havet som sitt eget trädgårdsland, desto färre kommer att slänga skräp i det.
För att hinna med den ökade efterfrågan på färsk tång har Linnéa och Jonas utbildat ett gäng tångdykerskor som hjälper paret att plocka vid behov.
– Ett 20-tal faktiskt. En hel liten armé. Alla är inte kvinnor, men vi kallar dem för dykerskor ändå, för att hylla amadykerskorna i Japan och Korea, säger Linnéa.
Tång kan skördas på flera olika sätt. Från klippkanten, från en liten båt, vid snorkling eller dykning med tuber. Vilken metod som är bäst är dels en smakfråga, dels beroende på var den sort man är ute efter växer. Skördar gör man genom att klippa eller skära av de delar av växten som ska ätas. Resten lämnar man intakt för att säkra återväxten. Att skörda tång är ett hantverk som ofta utförs i kallt vatten. Väder och säsong styr vilket utbud som finns för stunden.
Så använder du råvaran
Tång kan användas till mycket, lite beroende på sort. Man kan steka den i smör, woka den eller pickla den. Man kan göra tångchips. Man kan torka den och använda den som krydda eller smaksättare i bröd. Man kan marinera den och göra algsallad, eller använda den som grönsak och smaksättere i såser, soppor och grytor. Vissa sorter är också goda att äta råa.
Torka tång
Tång kan torkas utomhus på en tvättlina eller i en bärsil till exempel. Om det är sol och lite blåsigt ute så torkar den på en dag. Är den krispig så är den torr. Man kan annars eftertorka den i ugnen på 40 grader med öppen lucka. Torkad tång ska förvaras mörkt, torrt och i normal rumstemperatur.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Om råvaran
Tång är ett samlingsnamn för stora vattenlevande flercelliga alger, som rödalger, grönalger och brunalger. Tång växer framför allt i strandkanten, på klippor eller klippbotten. Enligt forskning finns ingen giftig tång i Sverige, däremot finns det sorter som inte smakar särskilt bra, till exemel fintrådig tång. Varje tångsort har sin egen smak, vars karaktär förändras om den torkas. Många sorter är också rika på umami som ger fyllig smak, vilket gör gör dem särskilt lämpade att använda i matlagning. De flesta sorters tång kan lagras färsk i max en vecka. Godast är den dock inom ett par tre dagar. Förvara den i kylen, i en plastpåse eller i en bunke med lock så att de håller sig fuktiga.
Näringsämnen
Tång är rikt på mineraler, fibrer, vitaminer, spårämnen, antioxidanter, omega 3 samt protein i varierande mängd beroende på art.
