Inrikes.

2020-08-31 11:00
  • Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
  • Bild: Fredrik Sandberg/TT
  • Sjuksköterskornas löner har ökat med drygt 16 procent, men enligt Sineva  Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, är statistiken missvisande.  Bild: Thomas Johansson/TT
    Sjuksköterskornas löner har ökat med drygt 16 procent, men enligt Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, är statistiken missvisande.
Puffetikett
Dagens ETC

De gjorde uppror – och är lönevinnare i statistiken

De har gjort uppror för höjda löner. Nu ser lärare och sjuksköterskor ut att vara vinnare. Enligt statistiken ligger de i toppen när det gäller löneökningar. Har kampen alltså lönat sig? Nja, säger de det handlar om.

”Det är inte alla som har fått upp sina löner”, säger Christine Hellsten Kerslow, ­inititavtagare till Lärar­upproret.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Hela lönerörelsen sattes på paus i våras. Arbetsgivarna har gått ut med att det bara kan bli små eller inga löneökningar på grund av krisen, samtidigt som flera fackförbund som organiserar de som arbetar i välfärden har krävt att deras insatser under corona­pandemin måste resultera i  höjda löner och bättre villkor.

Dagens ETC har gått igenom löneutvecklingen för de 30 vanligaste yrkena i Sverige de fem senaste åren. Genomgången visar att lärare och sjuk­sköterskor är de som har ökat sina löner mest. Båda är yrken där personalen de senaste åren gjort uppror och krävt bättre löner och villkor. Och sjuksköterskornas löner har enligt statistiken dragit iväg med drygt 16 procent och förra året låg genomsnittslönen på 38 200 kronor. 

”Räcker inte ens till hälften”

Men enligt Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, är statistiken missvisande. Statistiska centralbyrån räknar nämligen om alla löner till heltidslöner, men långtifrån alla inom vården jobbar heltid. Dessutom räknas tillägg för kvälls- och helgjobb med i statistiken.

– Och så jämför man oss med en ingenjör som jobbar måndag till fredag 8–17. Vi jobbar dygnet runt alla dagar i veckan, säger hon.

I många delar av vården är det nästan mer regel än undantag att jobba deltid. Ett exempel är inom intensivvården. 

– Där jobbar 40 procent av sjuksköterskorna inte heltid, för att de inte orkar, säger Sineva Ribeiro.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Inte heller lärarna kan beskrivas som vinnare i de senaste årens löneförhandlingar, trots en ökning på mer än 17 procent för grundskollärare. Det säger Cristhine Hellsten Kerslow, lärare i Stockholm och en av ­initiativtagarna till Lärarupproret. För drygt tio år sedan förhandlade facken fram en höjning som gav större påslag än industrins märke.

– Efter det har största delen av lärarnas löneökningar handlat om statsbidrag. Det har varit förstaläraretillägg, karriärvägar och sedan lärarlönelyftet. Tittar man bara på procenten ser det ut som att lärare generellt har fått ganska mycket, men man ska veta att det inte gäller flertalet lärare. Jag tror inte ens att de här bidragen räcker till hälften av alla lärare, säger hon.

Blir utan höjning

Och statsbidragen kan försvinna, vilket skapar en osäkerhet för de lärare som fått del av satsningarna. Att rektorn väljer vilka som ska få tillskott på lönen skapar ytterligare osäkerhet.

– Det har bidragit till en stor tystnadskultur. Många vågar inte längre säga vad de tycker, för man vet inte om man får behålla tillägget, säger Cristhine Hellsten Kerslow.

Hon är också kritisk till att lärarlönerna är en del av hela den budgetpott som varje rektor ska fördela på sin skola. När lönerna höjs betyder det därför ofta besparingar på någonting annat inom skolan.

– Skolor kompenseras aldrig för löneökningen. Så det som kommuner eller privata huvudmän går ut med som en satsning på lärarlöner kan innebära en minskning, man ska slimma och effektivisera. Det är därför skolan ser ut som den gör. Varje gång lärare får mer i lön så får de betala för det i ökad arbetsbörda, säger hon.

För något år sedan släppte Vårdförbundet en rapport om livslönen för förbundets medlemmar. Den visar att lönerna är väsentligt lägre än andra yrken med jämförbar utbildning och svårighetsgrad, exempelvis ingenjörer.

– Det vi ser är att manliga tjänstemän med akademisk examen med likvärdig utbildningslängd dubblerar sin lön från att han är ny i yrket tills att han går i pension. Han kan gå in på 28 000 kronor men tjäna det dubbla när han går i pension. Medan våra specialister går in på 27 000 kronor, men sedan kommer de sällan över 35 000 kronor. Skillnaderna i livslön är väsentliga och gapet minskar inte och vi ser att våra specialister tjänar inte på att läsa vidare, säger hon.

Har studenternas löneuppror för högre ingångslöner haft någon effekt för lönerna?

– Studenterna har gjort ett jättebra arbete för att värdera upp grundutbildningen. Men vi ser att de som gick ut 2012, när upproret startade, de har inte läst vidare. För de inser att de får högre löner genom att hoppa runt mellan olika arbetsgivare än genom att läsa till specialist, säger hon.

 
 
 

Sjuksköterskeupproret

Började 2012 som ett upprop bland sjuksköterskestudenter som krävde minst 24 000 kronor i ingångslön.

Det året gick inte ett enda landsting med på att betala 24 000 kronor, enligt en genomgång som Ekot i Sveriges Radio gjorde. 

Men två år senare hade 87 procent av de nyexaminerade sjuk-
sköterskorna i Stockholm minst 24 000 kronor i ingångslön,
enligt upprorets egna siffror. Kravet höjdes då till 25 000 kronor.

En enkät som tidningen Vårdfokus gjorde med nyutbildade sjuksköterskor 2016 visade att två av tre hade en ingångslön på 25 000 kronor eller mer. 

2017 samlade sjuksköterskestudenter i Stockholm till en
manifestation och krävde 30 000 kronor i ingångslön.

Lärarupproret

Lärarnas riksförbund drev 2011 kampanjen Lärarupproret. Lärare demonstrerade på flera platser i landet och krävde högre löner. 2012 fick lärarna en löneökning som var större än industrins märke.

2018 startade en grupp lärare ett uppror med samma namn.
Syftet var att sätta fokus på skolan inför valet 2018. Upproret kräver bland annat att nedskärningar och besparingar i skolan stoppas.