Att coronakrisen har haft en effekt på hur och var vi slänger sopor bekräftar Per-Eric Bjurenborg, vd för Urbaser AB, som samlar in och transporterar avfall i 25 kommuner, inklusive Stockholm, Malmö och Gotland.
– Generellt ser vi att hushållssopor ökar och verksamhetssopor minskar, det sker en förskjutning mot privatpersoner.
Innebär det att matsvinnet från hushåll ökar?
– Det är svårt att bedöma, de flesta blir också allt bättre på utsortering av matavfall.
Mårten Thorslund på föreningen Matsvinnet håller med om att det är svårt att bedöma exakt hur svinnet påverkas av att mer slängs av hushållen.
– Den matsvinnsdata vi har för hushållen baseras på plockanalys, vilket innebär att man öppnar soppåsar och undersöker vad innehållet består av. Det är alltså ganska grova uppskattningar. Men det är samtidigt inte en svår ekvation att se att både avfall och svinn flyttas till hushållen.
Mycket handlar om tid
Thorslund tror att en nyckel till att minska svinnet är att det allmänna intresset av att tillvarata resurser måste öka, men också att vi måste bli mer villiga att lägga tid på maten.
– Få länder i världen lägger så mycket pengar på kokböcker och samtidigt så lite tid på att laga mat som Sverige. Maten är en social markör och nu börjar även matsvinnet bli det, men det kommer ofta tillbaka till huruvida man har tid.
– Idag spenderar vi ungefär hälften så mycket pengar på mat som vi gjorde innan jordbruket avreglerades i början av 1990-talet, säger Thorslund.
– Om maten är billig och tiden är knapp ökar svinnet.
Positiv effekt
Att matsvinnet har börjat segla upp som en av de största frågorna i klimatdebatten tror Mårten Thorslund kan ha en positiv effekt.
– Det är också möjligt att saker förändras nu i och med att många måste se över sin ekonomi på ett annat sätt när arbetslösheten ökar. Om någonting positivt kommer ur det kan det vara att vi blir bättre på att hushålla med maten. Allting verkar för att vi ska kunna minska svinnet.