Inrikes.

2018-08-07 13:50
”Jag har gjort det rätta, det är jag fullt övertygad om”, säger Agneta Norberg som använt sig av civil olydnad ett antal gånger genom åren, i sitt arbete för fred och solidaritet. Bild: Anders Wiklund/TT
”Jag har gjort det rätta, det är jag fullt övertygad om”, säger Agneta Norberg som använt sig av civil olydnad ett antal gånger genom åren, i sitt arbete för fred och solidaritet.
Puffetikett
Dagens ETC

Civilt olydig – eller solidariskt laglydig?

För drygt två veckor sedan avbröt Elin Ersson, 21, en utvisning genom att vägra sätta sig ner på ett flygplan som skulle starta från Landvetter. Hon tvingades lämna flygplanet och är nu föremål för en förundersökning. Aktionen har både hyllats och ifrågasatts.

Men civil olydnad – att bryta mot lagar för att påvisa missförhållanden – har en lång tradition.

– Man ska veta vad man gör och varför, säger Agneta Norberg, 81, som i decennier genomfört civila olydnadsaktioner i protest mot amerikanska krigsförberedelser.

– Det är ofta vi som är väldigt erfarna och väldigt pålästa som utövar civil olydnad.

Begränsade monarkernas makt

Den civila olydnaden härstammar från mitten av 1800-talet, när allt fler stater skaffade sig grundlagar som skulle begränsa monarkernas makt. Begreppet kommer från en liten skrift, ”On Civil Disobedience”, av författaren Henry David Thoreau. Han tillbringade 1847 en natt i häkte för att ha vägrat betala sin fastighetskatt i protest mot USA:s krig mot Mexiko och ursprungsbefolkningen, och mot slaveriet som då ännu var tillåtet.
Dagen därpå löstes han ut av sin faster, men intressantare är hans motiv.

Hans argument går ut på att de lagar som då fanns i USA inte nådde upp till de ideal som den amerikanska revolutionen och dess konstitution utlovat och fram tills dess att de gjorde det tyckte han sig inte behöva ha dåligt samvete för att han inte följde dem.

Den idén, att det finns en annan lag som står över de lagar man kan tänka sig att bryta, är genomgående i den civila olydnadens historia. Den amerikanska medborgarrättsrörelsens aktioner handlade ofta om att få till en prövning av delstatslagarna i södern mot den federala lagstiftningen och framför allt mot konstitutionen.

Används inom olika rörelser

Idag är det inte sällan som FN-konventioner och Deklarationen om de mänskliga rättigheterna lyfts fram som exempel på en lag som korrigerar de lagar som gäller. Civil olydnad praktiseras också av konservativa och reaktionära krafter, till exempel amerikanska abortmotståndare och tyska och franska rasistiska ”identitärer”, som hänvisar till högre lagar av religiös eller kvasibiologisk art.

Ersson betonade den bristande rättssäkerheten i asylprocessen.

Mot den här tanken står en annan, rättsstatens, som är av ungefär samma datum. Begreppet kommer från den tyska debatten strax efter Napoleonkrigen och tanken var att om man stiftar lagar som begränsar monarkens makt borde de också på samma sätt begränsa den vanlige medborgarens frihet. I så fall har laglydnaden ett särskilt värde, och då blir det svårt att se det goda med strategiska lagbrott i avsikt att ständigt förbättra de lagar som gäller. Moderaten Sven Yngve Persson föreslog 2010 att civil olydnad borde jämställas med hatbrott, just på grund av det politiska syftet.

– Jag har aldrig känt att jag gjort något kriminellt, säger Agneta Norberg. Jag har gjort det rätta, det är jag fullt övertygad om.

Civil Olydnad

• Det finns inget som heter civil olydnad i svensk lag, däremot har den bedömts som ett positivt inslag i demokratin i en statlig utredning, 1999:101.

• Begreppet är från början amerikanskt (Thoreau) och syftar tillbaka på den speciella amerikanska juridiken där domstolar spelar stor roll i utvecklingen av lagen.

• Till Sverige kom den civila olydnaden i samband med protesterna mot USA:s krig i Indokina.