Chockhöjning väntar om marknadshyror införs

Diskussionen om marknadshyror går allt hetare igen. Både Centerpartiet och Moderaterna vill öppna för en avreglering av hyressättningen. Men en avreglerad hyressättning, marknadshyror, skulle innebära kraftiga hyreshöjningar, visar en ny rapport som konsultföretaget Ramböll har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

De har räknat på vad de marknadsmässiga hyresnivåerna skulle bli i ett scenario med fri hyressättning i Stockholms läns 26 kommuner samt i Göteborg, Helsingborg och Halmstad.

I Stockholms kommun skulle den genomsnittliga hyresökningen bli 51 procent. Allra mest skulle hyrorna öka i Danderyd, där hyreshöjningen skulle bli 61 procent. Även Solna (53 procent), Lidingö (52 procent) och Sollentuna (51 procent) skulle få stora hyreshöjningar. De procentuellt sett stora förändringarna i dessa områden beror främst på att de har höga bostadsrättspriser, vilket leder till hög skattad hyreshöjning.

Ramböll har använt en metod där de räknat om befintliga bostadsrättspriser till ett värde som om de varit hyresrätter.

– Dessutom har man dubbelkollat mot presumtionshyror för nyproduktion de senaste tre åren, eftersom de borde motsvara marknadshyror. Och det stämmer bra som jämförelse, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Minskat konsumtionsutrymme

För en genomsnittslägenhet på 58 kvadratmeter och 2 rum och kök är hyran idag 6 400 kronor i Stockholms kommun, och 5 800 kronor i Botkyrka. Vid marknadshyra skulle motsvarande lägenheter kosta 9 600 i Stockholm och 6 900 i Botkyrka. Den högsta marknadshyran skulle vara på Norrmalm, där genomsnittstvåan skulle kosta 12 200 kronor.

Hyrorna i Göteborg skulle öka med 32–50 procent, i Halmstad med 31 procent och i Helsingborg med 24 procent.

– Marknadshyror skulle höja hyrorna med tvåsiffriga procentsatser på i stort sett alla orter. Därtill minskar konsumtionsutrymmet för alla hyresgäster vilket blir kännbart för hela samhällsekonomin, säger Hofverberg.

Men det finns en kommun som sticker ut. I Norrtälje skulle marknadshyror innebära en hyressänkning med tre procent.

– Norrtälje är den enda kommun i Sverige som skulle få sänkta hyror, av de kommuner som vi har undersökt, säger Hofverberg.

– Man hör ju argument i debatten om att ytterstaden skulle tjäna på marknadshyror, men så länge det finns bostadsbrist i en hel kommun är det ganska osannolikt att hyrorna skulle gå ner.

Skulle tvingas flytta

Anders Beckman bor i en av allmännyttans hyresrätter i stadsdelen Södermalm i Stockholm sedan elva år tillbaka och trivs bra med det. Men om Alliansen efter valet skulle införa marknadshyror, skulle såväl han som de flesta av hans grannar tvingas till att flytta.

– De som inte redan har tvingats bort till följd av de pågående renoveringarna, som Svenska bostäder genomför och innebär en hyreshöjning på 35 till 65 procent, säger han och konstaterar att nivåerna på marknadshyrorna inte enbart skulle slå mot låg- och medelinkomsttagare.    

– Det skulle bli en väldigt tuff hyreshöjning, om dessa siffror stämmer. Vem ska ha råd att bo där då? Det blir väl mestadels företag som hyr in sig i en sådan totalkommersialiserad verksamhet, kan jag tänka mig. Jag och min familj har det kämpigt redan som det är. Pensionärer och andra låginkomsttagare är det ju helt kört för, säger Anders Beckman.

Minskad trygghet

En avreglerad hyressättning skulle sannolikt innebära en tilltagande segregering av staden.

– Det är inget som det nuvarande bruksvärdessystemet förhindrar, men det blir i alla fall snäppet bättre. En stor risk med marknadshyror är att hyresrätten blir en mindre trygg upplåtelseform, vilket minskar dess attraktivitet. Den som kan kommer fly till ägt boende. Och en konsekvens av det är att segregationen blir stenhård, eftersom att man behöver en förmögenhet för att köpa en lägenhet, säger Martin Hofverberg.

Anders Beckman tar exempel från sitt bostadshus.

– Det märks ju redan nu att hyreshöjningarna slår sönder mångfalden i våra bostadsområden. Vi har tidigare haft en fin social gemenskap och tillsammans tagit hand om området, men nu tvingas många att flytta ut, samtidigt som bara höginkomsttagare har råd att flytta in.

Ingen valfråga

Martin Hofverberg hoppas att bostadsfrågan blir en stor valfråga, men han tror inte att frågan om marknadshyror kommer att bli det.

– Jag tror att marknadshyror som begrepp har fått en negativ klang i Sverige. Man lindar in det i andra formuleringar. Några partier nosar på det, med fri hyressättning i nyproduktion. Men generellt är man mer villiga att kolla på det nu än förr. Faran har ökat och då vill vi uppmärksamma att det kommer med ett pris. Hyresrätten kommer att bli en otryggare upplåtelseform och mer av ett transitboende för den som kan betala mycket, inte en långvarig boendeform.

Läs vidare på nästa sida: Siffror från undersökningen – stad för stad