– Det är klart att det är extra träffande när man jobbar med landsbygdsfrågor och när man ser konsekvenserna av en statlig upphandling i riksdagen, att för min del funkar det absolut inte. Och det säger en hel del om hur läget är också för det övriga samhället. Det är ju det här att man nöjer sig när majoriteten är nöjd, ibland kan man uppleva det så, säger Daniel Bäckström och påminner om Centerpartiets förslag att lägga en miljard kronor om året på ”samhällsmaster” för att få täckning över hela landet.

Bredbandet fungerar i alla fall i hans hem. Det har han själv varit med och sett till under sin tid som kommunalråd i Säffle i en process han säger var ”mycket intressant”, eftersom den byggde relationer mellan invånare och kommunen. Nu sitter han uppkopplad i sitt hem i Vickersrud, samma by som han växte upp i. Han är alltjämt ordförande i jaktlaget och på väggen bakom honom sitter en älgtjurstrofé.

Centerpartiet har alltid sagt sig värna småskaliga lösningar och decentralisering, vilket i många år sammanfattades i budskapet ”Närodlad politik”. På senare tid har det ersatts av budskap som ”Vi vill ge kraft åt varje människa”. Men decentralisering är fortfarande viktigt för Centern. Just det, att flytta makten närmare människor, har kulturgeografen Ulla Herlitz forskat om och arbetat för i över fyra decennier. Hon påpekar att antalet kommuner i Sverige har minskat från 2 500 på 1950-talet till dagens 290 och att över 100 000 förtroendeuppdrag försvunnit. Bygdebolag, byalag, föreningar och andra är aktiva på landsbygden i Sverige men har ytterst liten formell makt över sitt lokalsamhälle. Att lösa det genom nya demokratiska modeller är den centrala frågan för den svenska landsbygden, enligt Ulla Herlitz, som tar upp Svågadalsnämnden som exempel där direktvalda företrädare sedan 1996 styr över bygdens del av kommunbudgeten med mycket goda resultat gällande demokratisk delaktighet, gemenskap och service. 

– Men det kan också bli subkulturer kring det här som kan göra att det drar iväg åt olika håll, säger Daniel Bäckström.

– Det är viktigt att alla i bygden har samma rättigheter att påverka så att de inte är några som av ideella skäl har en speciell riktning.

Hur kommer det sig att du är skeptisk till sådana här modeller när ni säger att ni vill att makten ska finnas så nära människor som möjligt?

– Vi har direktval till kommunen och då är det också därför som invånare nu ska rösta på de politiker man har förtroende för att utveckla sina bygder, säger Daniel Bäckström.

– Detta är naturligt för oss i Centerpartiet, det är också därför vi styr väldigt många kommuner, och vi har det här lokala, hela, kommunperspektivet.

Centern vill också framhäva att det är partiet som främst gynnar den gröna näringen och däri ligger jord- och skogsbruk, där en stor del av arbetet görs av utländsk arbetskraft, som ofta exploateras. Medier har under 2000-talet vid upprepade tillfällen avslöjat hur arbetare utnyttjas i skogen, ibland under slavliknande villkor. 2020 skrev Riksrevisionen en rapport om problemet och i samband med den beskrev GS-facket det som att ”i den svenska skogen jobbar utländska arbetstagare som om det var på 1920-talet. […] Skogsvårdssektorn är dumpad på en nivå där det inte längre går att överleva som företag utan exploatering och regelöverträdelser av olika slag”.

– Jag känner inte igen den bilden från de många jordbruksföretagere och skogsföretagare jag möter, säger Daniel Bäckström.

– Men vår utgångspunkt är alltid att det ska vara goda arbetsvillkor oavsett om man är född i Sverige eller kommer utifrån.