– Idag har vi ett system som är väldigt heltäckande. Alla medarbetare prövas enligt medborgerlig pålitlighet, ett begrepp som finns med i bevakningslagen. Det innebär att alla prövas av Säpo för att kontrollera att de är lämpliga personer. Jobbar man mot samhället som vi gör så ställer ju samhället högre krav, och då måste vi ha någon slags miniminivå, säger Li Jansson, bransch- och näringspolitisk chef på Säkerhetsföretagen som har jobbat med utredningen, och fortsätter:
– Av det skälet är det oerhört viktigt för oss att man behåller den här kontrollen och säkerställer att personer som utgör ett hot och inte delar de grundläggande demokratiska principerna, helt enkelt inte jobbar i branschen.
Aktiva nazister
Enligt förslaget kommer de som jobbar i säkerhetskänslig verksamhet fortfarande att granskas av Säpo. Men för medarbetare som arbetar med objekt som inte omfattas av säkerhetsskyddslagen finns inte kravet på kontrollen kvar. Det kan handla om bevakningspersonal som arbetar på allmänna platser, på flyktingboenden eller uppförandet av exempelvis flyktingboenden eller religiösa boenden. Det oroar branschen.
– Vi vet ju att folk söker sina möjligheter och vi behöver staten för att stoppa det, säger Li Jansson.
2019 publicerade Expressen en kartläggning av vaktbolagen där de hittade över 170 personer med koppling till högerextremism. Parterna i branschen lyfter just risken för att nazister lättare kan anställas som bevakningspersonal om delar av Säpo-kontroller slopas. Expressens granskning visade att ytterligare 120 personer fått ordningsvaktsbefogenhet trots att de var dömda för grova brott, som mordförsök, misshandel och våldtäkt.
– I de fall olämpliga personer tagit sig igenom kontrollen så tyder väl det på att kontrollerna bör skärpas snarare än att, som utredningen föreslår, luckra upp dem. Det är mot bakgrund av Expressen-granskningen vi tycker att utredningens förslag är extra märkligt, säger Li Jansson.
Hon lyfter också upp problemet med att någon annan än Säpo gör granskningarna, exempelvis olika företag.
– Vi anser att det är viktigt att det är just Säpo som gör den här granskningen eftersom det påverkar en statlig uppgift till medborgarna, säger Li Jansson.
Men i sitt remissvar välkomnar Säkerhetspolisen att kravet på medborgerlig pålitlighet tas bort. Som anledningar lyfter de tidspress och integritetsintrång. Myndigheten skriver bland annat att den tidsfrist som finns för länsstyrelsens prövningar gör att de tvingas prioritera dessa kontroller framför kontroller av "personer som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet".
Den registerkontroll som Säpo gör innebär ett integritetsintrång, skriver myndigheten. Därför tycker de att det är lämpligt att enbart personer som ska arbeta med säkerhetskänslig verksamhet behöver genomgå kontrollen enligt säkerhetsskyddslagen.
Hot mot rättssäkerheten
Två av de befogenheter som föreslås att delegeras från polisen till ordningsvakter är transport av människor och kroppsvisitering av personer. Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty, säger att förslaget motiveras av effektivitetsskäl, men att det saknas rättssäkerhetsargument.
– I en rättsstat ska laga våldsbefogenhet kunna användas under väldigt snäva förutsättningar. Man kan inte inskränka på så grundläggande rättigheter som det handlar om här utan att föra ett väldigt gediget resonemang om det. Om förtroende för rättsväsendet och ordningshållningen rubbas så hotar det rättssäkerheten. Det är centrala polisiära uppgifter som man nu tillåter andra aktörer att utföra. Det kan få väldigt oroande följder, säger hon.
Just transporter och kroppsvisitationer är områden där det visat sig att rasprofilering och övervåld tenderar att ske, påpekar Johanna Westeson.
– Det finns många studier internationellt som visar att det framför allt vid kroppsvisitation finns mönster där vissa plockas ut i större utsträckning än andra. Exempelvis människor med utomeuropeisk bakgrund drabbas i tydligt högre grad, säger hon.
Gör sig ordningsvakter skyldiga till rasprofilering och övervåld i större utsträckning än polisen?
– Vi har inte gjort den sortens jämförande studie. Men det finns fall där mycket tyder på att ordningsvakter gjort sig skyldiga till rasprofilering och övervåld mot människor med utomeuropeisk bakgrund. Då är det inte bra att personer med mycket sämre förutsättningar och lägre utbildning får dessa uppdrag av staten, säger Johanna Westeson.
Polismyndigheten själva skriver i sitt remissvar att de är positiva till att ordningsvakter ska kunna transportera omhändertagna personer. Kroppsvisitationer nämns inte.
Kritiken från Amnesty riktar sig även mot förslaget att öka utbildningstiden för ordningsvakter.
– Idag har ordningsvakter två veckors utbildning. Det som föreslås är fyra veckors utbildning. Det är bedrövligt kort med tanke på vilka stora och ansvarsfulla uppdrag den här yrkeskåren har, säger Johanna Westeson.
Säkerhetspolisen skriver till Dagens ETC att de inte har något att tillägga utöver sitt remissvar.
Fakta om övervåld av ordningsvakter
Brottade ner höggravid kvinna
2019 blev en video på två ordningsvakter som går hårt åt en kvinna på Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm viral. På videon syns två vakter trycka ner den höggravida kvinnan mot en bänk.
En granskning av DN visar att den ena ordningsvakten kan kopplas till rasistiska inlägg på Flashback. DN avslöjade också att båda ordningsvakterna deltog i ett kritiserat ingripande året innan, när de bland annat satt gränsle över en kvinna med handen om hennes hals.
Dagens ETC rapporterade tidigare i år att en av ordningsvakterna självpublicerat en bok om händelsen där han menar att han utsetts för ett "mediedrev". I samband med det intervjuades han av högerextrema Palaestra media.
Bröt benet på fotbollssupporter
Efter en fotbollsmatch mellan Hammarby och Malmö så hamnade en Bajensupporter i dispyt med en ordningsvakt vid Gullmarsplan i Stockholm. Enligt mannen ska ordningsvakten och dennes kollega tryckt upp honom mot en vägg. Mannen fördes in i ett avräkningsrum – varifrån det finns en videoinspelning – där den ena ordningsvakten trycker upp mannens arm långt upp på ryggen trots att mannen bär handfängsel. Ordningsvakten tar sedan ett benlås och pressar mannens ben uppåt i drygt en halv minut.
Mannen vittnar efteråt om att ordningsvakten bröt ett av hans ben. Ordningsvakten dömdes för misshandel.
Ljög om misshandel
2017 omhändertog två ordningsvakter en man vid T-centralen i Stockholm för att de trodde att han plankade på tunnelbanan. Mannen fördes i handfängsel till ett avräkningsrum där han sattes på golvet. Efter att den ena ordningsvakten lämnat rummet så utdelade den andra vakten ett slag mot mannens huvud.
Ordningsvakten åtalades för händelsen och sa i ett förhör att han bara slog till mannen för att han skulle vakna till. Hans kollega bekräftade hans version och sa att mannen hade varit mycket aggressiv. Men händelsen fångades av en övervakningskamera och utifrån filmen avfärdade tingsrätten ordningsvaktens version. Han dömdes för misshandel till villkorlig dom och 80 dagsböter.
