Inrikes.

2018-08-09 11:00
Renskötare i norra Sverige har vittnat om klimat- förändringens snabba framfart i flera år. De renskötare  som Dagens ETC talar med menar dock att sommarens bränder också beror på det svenska skogsbruket. Bild: Henrik Montgomery/TT
Renskötare i norra Sverige har vittnat om klimat- förändringens snabba framfart i flera år. De renskötare som Dagens ETC talar med menar dock att sommarens bränder också beror på det svenska skogsbruket.
Puffetikett
Dagens ETC

Bränderna kan utplåna renskötseln

Vinterbetet – som är avgörande för renarnas överlevnad – har brunnit som aldrig förr denna sommar. Det tar 60-80 år för lavmarken att komma tillbaka.

Frågan är om renarna finns kvar då.

– Det har brunnit utanför Jokkmokk, utanför Arjeplog, det är många samebyar lite överallt som har drabbats, säger Marita Stinnerbom, styrelseledamot i Sametinget och ordförande i dess rennäringsnämnd.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– De som har drabbats värst är de sydligare byarna, Ruhvten Sitje, Mittådalen, Handölsdalen, Tåssåsen. Jag har haft samtal med företrädare för samebyar som har varit direkt oroliga för hur de ska klara av vintern, säger Stinnerbom, som håller på att skapa sig en överblick över omfattningen av brandskadorna. Men redan nu, kan hon säga:

– Det här är första gången det har varit så stora konsekvenser på renbetesmarker. Det är det värsta vi känner till.

”En svart vägg”

Samebyn Ruvhten Sijtes vinterbetesmarker ligger i norra Dalarna. En del av området ligger på försvarsmaktens mark, och där har elden fått ha sin gång, på grund av risken för att ammunition på området kan detonera.

– Det är mossland och hänglavsbete som har brunnit upp, säger Marcus Rensberg, som är renskötare i Ruvhten Sijte och har ägnat de senaste veckorna åt att bistå i släckningsarbetet. Nu, när risken för att nya bränder bryter ut är liten, kan han se framåt – och det är ingen trevlig syn.

– Det går som en svart vägg där renarna brukar fara, och har vi otur så går de ut över marker där de inte brukar vara.

Det innebär mer jobb, mer passning, större kostnader. Det kan innebära att renarna behöver utfodras i vinter med inköpt foder – eller att de svälter ihjäl.

Marginalerna tar slut

Renskötare har i hundratals år fått maka på sig och anpassa sig till den svenska statens lagar, förtryck av samer och prioritering av andra industrier.

Renen har allt svårare att klara sig på naturlig väg, och det beror framför allt på att vinterbetet har försvunnit i rask takt. Vattenkraft, skogsbruk, vindkraft, gruvor, turismens infrastruktur, rovdjur – allt sammantaget har lett till att skog som har vinterbete har minskat med 70 procent på 50 år. Så sammanfattade nyligen Anna Skarin, docent i husdjursvetenskap och renskötsel vid SLU, utvecklingen för Svenska dagbladet.

Marginalerna försvinner

Renskötarnas marginaler håller på att försvinna. Och nu kommer klimatförändringarna.

– Det är en galloperande utveckling, vilket man måste kalla det när det blir väldigt stora förändringar i vädret på tio år, säger Carl-Johan Utsi, renskötare vid Sirges sameby.

Ingen vinter tycks längre den andra lik, säger han, förutom att det numera är vanligt att det ovanliga händer: att det bildas ett istäcke över markbetet så att renen inte kommer åt maten. Det var skälet till att 38 av landets 52 samebyar i vintras tvingades till stödutfodring, alltså att mata renarna med hö och pellets, berättar Marita Stinnerbom.

– Det var en katastrofvinter. Det innebar uppemot 35 miljoner kronor i kostnader, och även om Sametinget står för hälften så är det enorma pengar för en liten renägare.

Skogen vs renen

Renskötare i norra Sverige har vittnat om klimatförändringens snabba framfart i flera år. De renskötare som Dagens ETC talar med menar dock att sommarens bränder också beror på det svenska skogsbruket.

– Hela skogsindustrin är upplagd så att man odlar gigantiska plantager, monokulturer, tätstående barrskog som har en tendens att lätt brinna jämfört med naturlig skog eller en skog som i mitt tycke är bättre planerad, säger Carl-Johan Utsi.

– Jag tycker att skogsindustrin nu måste idka jättestor självkritik och ta ansvar för det här, för jag tycker att det är ganska uppenbart varför de här skogsbränderna får sådana katastrofala effekter – att det blir sådana extrema arealer som brinner.

Ett förändrat skogsbruk skulle också kunna förbättra situationen för renskötarna. Dagens skogar är kanske det främsta skälet till att vinterbetet har minskat så drastiskt. Men som Dagens ETC rapporterade förra veckan har varken skogsindustrin eller regeringen några planer på att förändra skogsbruket – trots att det är belagt att dagens svenska skogar är som gjorda för att brinna under mycket torra somrar.

Hänglavar försvinner

Under vintrar då markbetet fryser inne har hänglavar, bete som hänger i träden, historiskt sett fungerat som en naturlig buffert. Men de är idag sällsynta, eftersom hänglaven kommer ungefär samtidigt som skogsindustrin hugger ner träden, när de nått en ålder på 60-80 år. Ibland lyckas dock renskötare rädda hänglavsområden, eftersom de har möjlighet till samråd med skogsbolagen.

Stig Persson, renskötare vid Gällivare skogssameby, säger att avverkningen nu går så snabbt att han inte hinner med att se över områdena och bedöma vad som bör sparas. I våras lyckades han dock gå på en fältsyn och övertala skogsbolaget, Sveaskog, att spara en remsa med hänglavsskog. Häromveckan brann den ner.

– Hänglaven kommer att försvinna helt, säger Stig Persson uppgivet. Även han tvingades till stödutfodring i vintras och är orolig att det blir samma visa i år. Han är 63 år och har varit renskötare i hela sitt liv. Nu har han svårt att se hur verksamheten ska kunna fortsätta.

– Det är så många faktorer. Det sista allvarliga är ju det här klimatet, det finns ju ingen som rår på det.

Vad finns kvar?

– Jag tror inte att det här är sista sommaren som vi ser sådana här bränder, säger Marcus Rensberg, renskötaren i Ruvhten Sijte.

– Klimatet och miljön, det verkar som att det går åt det här hållet, det blir torra somrar och snörika vintrar.

Vad händer om utvecklingen fortsätter, finns renskötseln kvar om några decennier?

– Det vete gudarna. Ingen aning. Är det något som finns kvar om det går åt det här hållet?

Vill ha stärkta rättigheter

Ännu en urfolksdag utan ratificering

Sedan 1994 firas den internationella urfolksdagen idag den 9 augusti.

”Vi högtidlighåller världens urfolk och de gemensamma banden mellan urfolkens kulturer och den natur som vi levt och överlevt i, tills denna dag,” skriver Sametinget, och tillägger: ”Ursprungsfolken är nästan alltid i konflikt med staterna och har svårt att vinna stöd för sina krav. Vi har inte bestämt gränserna eller skapat länderna som vi känner dem i dag.”

1989 antogs FN-konventionen om ursprungsfolkens rättigheter. Sverige drev på och röstade för, och har utrett och lovat, men har 29 år senare inte skrivit under den. Stefan Löfven lovade i den förra valrörelsen, 2014, att konventionen skulle ratificeras, men inget har hänt.

En ratificering skulle innebära att renskötarna skulle få mer att säga till om, och samernas markrättigheter skulle stärkas gentemot gruv- och andra industrier.

Omkring 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk eller stamfolk och talar 4 000 av världens 7 000 språk.

Källa: Svd, Sametinget