– Jag vet inte om vi någonsin kommer att göra det i Sverige. Jag tror inte att det är bra att bara skriva ut böcker, det bör i så fall vara ett komplement till annan behandling. Men studier visar att biblioterapi i olika former kan ha effekter vid depression, ångest, posttraumatisk stress samt vid alkohol- och drogavvänjning, säger Cecilia Pettersson.

”Man slappnar av”

Hon är litteraturvetare och forskare inom biblioterapi vid Göteborg universitet och har nyligen släppt den första svenskspråkiga boken i ämnet, Biblioterapi. Hälsofrämjande läsning i teori och praktik. Enligt henne kan terapiformen påverka måendet på flera sätt.

– Det fungerar stress- och smärtreducerande, det har jag själv sett exempel på i min forskning. Man slappnar av och smärta kan försvinna. Att läsa och/eller medverka i en terapeutisk läsecirkel kan ge en energi till att göra andra saker. Det kan även påverka självförtroendet och vara identitetsstärkande, säger Cecilia Pettersson.

Samtal viktiga

Även om läsningen i sig kan ha hälsofrämjande effekter är samtalen kring läsningen viktiga, enligt henne.

– Att man befinner sig i ett socialt sammanhang och pratar om litteraturen är ett av skälen till varför det leder till ökat välbefinnande. I samtalen kan man även prata om den egna livssituationen, eller bara om litteraturen och använda det som paus.

Kan läsning även ha negativa hälsoeffekter, att man isolerar sig och flyr verkligheten?

– Det finns inga garantier för att läsning ger positiva effekter. Det kan säkert också bidra till försämrad hälsa eller till att hälsan inte bli bättre. Men min forskning har visat att fly sin livssituation via läsning paradoxalt nog ändå leder till välbefinnande, genom att man får en paus från det som tynger en. Man kan också använda läsning för att bearbeta sina problem vilket kan leda till en ökad personlig mognad och självinsikt.

Först på universitetsnivå

Det finns redan flera utbildningar i biblioterapi runt om i världen. Helsingfors universitet har till exempel länge haft en utbildning där studenterna blir legitimerade biblioterapeuter och för några år sedan start­ade en kurs på Ersta Sköndals högskolan i Stockholm. Till våren får Sverige sin första kurs i ämnet på universitetsnivå. Den är på Göteborgs universitet och Cecilia Pettersson är kursansvarig.

– På kursen kommer vi fördjupa oss i biblioterapi historiskt och teoretiskt men även fokusera mycket på hur man kan jobba med det praktiskt, till exempel som bibliotekarie, lärare, psykolog eller vårdpersonal på äldre­boende.

Har du tips på hur läsningen kan bli hälsofrämjande?

– Om man läser på egen hand ska man välja litteratur som man känner lust för att läsa och läsa i den mån man orkar, om det är tvång kan det lätt fungera som antiterapeutiskt. Det är svårt att rekommendera böcker, vi hittar alla olika som fungerar för oss. Om man läser i grupp är bokvalet inte lika viktigt, man får hur som helst det positiva i att diskutera den. Tanken med biblioterapi i grupp är att man ska prata om den personliga upplevelsen av läsningen av boken och vad texten har gett en. Där måste en gruppledare ha förberett frågor som kopplar texten till den personliga situationen.

Är det just läsning som är bra, eller går det lika bra med en tv-serie?

– Jag vet inte om man kan säga att det har samma effekt, men det finns andra studier av hälsoeffekter av dramaterapi, musikterapi, bildterapi och så vidare. Terapiformerna kanske leder till olika saker, och den ena utesluter inte den andra. En sak som gör läsning speciellt är att där skapar man en bild själv under tiden man läser. I en studie som jag gjorde var det flera som framhävde det som bra.