BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Medieforskaren Pernilla Severson på Linnéuniversitetets institution för medier och journalistik välkomnar en ny finansiering av public service. Hon tror att den modell som infördes i Finland 2013 kan fungera som en förebild för Sverige.
– I Finland har man löst problemet så att Skatteförvaltningen tar ut rundradioskatten som hamnar i en speciell tv- och radiofond som inte ingår i statsbudgeten. Från fonden överförs ett i lagen fastställt belopp till Rundradion AB. Man har också utrett frågan genom Grundlagsutskottet, för att utreda frågor om styrning och makt, säger hon.
Väcker farhågor
Enligt henne har det finska exemplet fungerat bra – och utan att de värsta farhågorna besannats. Men på Svenska journalistförbundet är man ändå kritiska till att gå den finska vägen. Jonas Nordling, förbundsordförande för SJF, är orolig för att avståndet mellan politikerna och de mediehus som ska granska politikerna blir för litet.
– Det ligger alltid i farans riktning. Om man till exempel får en skattepopulistisk debatt och ser att public service belastar skatteuttaget. Då börjar man kanske titta även på den här typen av avgift, eftersom den kan ändras genom ett riksdagsbeslut, menar han.
Hans finska kollega Hanne Aho, ordförande för finska journalistförbundet, ger honom visst stöd för det påståendet. Efter att public service-skatten infördes i Finland så har kritiken mot skattefinansierat public service hörts oftare i samband med skattedebatter, säger hon.
– Vi har sett diskussioner i den nya regeringen, där Sannfinländarna ingår. Det har framförts åsikter om att rapporteringen hos Yle inte sker som den ska. De verkar inte förstå att public service är ett mediebolag för alla finländare, vi har lite undrat vad de egentligen tror. Det har funnits en sådan stämning i debatten, säger hon.
Yle-gate fällde chef
Farhågorna besannades i och med den så kallade Yle-gate, som briserade förra året. Premiärminister Juha Sipilä hade genom påtryckningar förmått chefen för public servicebolaget Yle Atte Jääskeläinen att påverka rapporteringen om en affär där statsministerns familj anklagades för inblandning. Yle fälldes i granskningsnämnden.
– Problemet var precis detta, att statsministern fick inflytande över nyhetsrapporteringen. En del av Jääskeläinens jobb var att förklara för politikerna vilken finansiering som behövs. Av många anses det att han då blev påverkad av statsministern, säger Hanna Aho.
– Jag menar att om politikerna har den minsta chans att påverka rapporteringen så finns det alltid en risk att de gör det, eller påverkar rapporteringen eftersom det ligger inom räckhåll.
Stabilare finansiering
Samtidigt menar den finske medieforskaren Ari Nykvist, som tidigare arbetat på universitetet Åbo Akademi, att det också finns oväntat positiva aspekter av det nya systemet.
– Bolagen har fått en mer stabil finansiering än tidigare. Så på Yle är man nöjda, man kan planera bättre på sikt och man kan genomföra långsiktiga åtgärder.
Även medieforskaren Pernilla Severson på Linnéuniversitetet tycker att det finska systemet har fallit väl ut.
– Jag tror att public service alltid kommer att debatteras, och tv-licensen har varit ett väldigt kritiserat system. Med ett system liknande det finska blir det en skattejuridisk fråga där vi måste säkerställa att vi har en oberoende public service-radio och tv.
Men hon höjer också ett varningens finger.
– Systemet bygger också på att staten är god och vill oss väl, och skulle detta förändras med en regering som vill styra medierna hårdare så skulle risker uppstå. Och det är en verklig risk.
Partierna överens om public service finansiering
Traditionellt sett har socialdemokraterna och de rödgröna partierna varit för en tv-licens och borgerliga partier velat finansiera public service via skattsedeln. Nu verkar man alltså ha enats om en kompromiss.
– Jag uppfattar att det inte finns stöd i Public service-kommittén eller hos riksdagens partier för att behålla den traditionella tv-licensen, sa Moderaternas kulturpolitiska talesperson Olof Lavesson till SR:s Medierna.
Miljöpartiets representant i kommittén Niclas Malmberg gick tidigare i år ut och förordade en skattefinansiering, och Socialdemokraterna har nu svängt i frågan. Även Vänsterpartiet har öppnat för en ny utformning.
– Jag tror att vi måste börja se på public service inte bara som en tjänst som vi nyttjar eller inte nyttjar, utan något som är viktigt för oss alla oavsett om vi konsumerar den, sa vänsterns kultupolitiska talesperson Rossana Dinamarca nyligen till Dagens ETC.
