Nu har den första delrapporten som utvärderar projektet kommit och den visar många positiva resultat.
– Välbefinnandet och sömnkvaliteten har blivit bättre. Medarbetarna upplever att kompetens har ökat. Och sjukfrånvaron minskade mycket under första halvåret, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet, som har lett forskningsprojektet om arbetstidsförkortningen.
Hinner lika mycket
Östersundshems fackliga representant Gunilla Nilsson delar den positiva upplevelsen.
– Ja, det har varit positivt för oss anställda. Vi ser tydligt ett ökat välbefinnande, vi har minskat sjukskrivningarna och många upplever en bättre sömn, säger hon.
Gunilla Nilsson kan inte se något som varit negativt med arbetstidsförkortningen.
– Det positiva är att när vi är på jobbet så jobbar vi, det blir inte alla små mikropauser. Personalen upplever att vi hinner mer, eller lika mycket, på sex timmar. Du orkar sitta och koncentrera dig och verkligen göra ditt jobb hela tiden.
Sjukskrivningar minskade
De anställda har fått svara på tre enkäter under projektets period. Målet var att ta reda på om det går att effektivisera såväl den enskilda individens arbetsinsats som hela företagets. Östersundshem ville också se om åtgärden påverkade sjuktalen i rätt riktning, liksom de anställdas upplevelse av stress och sömn, samt att öka företagets attraktivitet.
Sjukskrivningarna minskade dramatiskt under det första halvåret, för att sedan gå upp igen, vilket dock kan ha andra specifika förklaringar.
– Företaget har varit utsatt för ett antal stora händelser under den här perioden, med byte av vd och mycket medialt omkring det. Det kan man också stämma av mot den här ökningen av sjukfrånvaron, säger Ulrika Danielsson.
Omskakande vår
Under våren 2018 drabbades Östersundshem av en omskakande händelse när vd:n Daniel Kindberg anhölls av polisen, misstänkt för förskingring som innebar att företaget förlorat flera miljoner kronor på luftfakturor. Vd:n och två ytterligare personer åtalades misstänkta för grov ekonomisk brottslighet. Skandalen blev stort uppslagen medialt, inte minst i SVT:s Uppdrag granskning, vilket även påverkade de anställda på Östersundshem.
– Det var en period som det var ganska turbulent. Många i personalen säger att vi hade nog inte orkat med det om det inte varit sex timmars arbetsdag, då man kunnat träna, koppla av och stänga av jobbet. Det kan ha varit en hjälp till att vi klarade det såpass bra ändå, säger Gunilla Nilsson.
Mittuniversitetets intervjuer bekräftar bilden av att projektet med arbetstidsförkortning var något av en räddning för personalen, för att få tid för andrum mitt i allt som hände.
Störst effekt bland kvinnor
Den största positiva effekten märks bland kvinnliga anställda.
– Resultaten visar att det främst är kvinnornas välbefinnande och sömn som har påverkats mest gynnsamt, säger Ulrika Danielsson.
Att försöket med arbetstidsförkortning varit lyckat är alla överens om. Men trots positiva hälsokonsekvenser, ökat välmående och ökad effektivitet är det oklart om det blir någon fortsättning efter att försöksperioden tar slut den 31 augusti.
– Jag skulle inte vilja säga något om det ännu. Jag vet att företaget håller på och stämmer av sin interna utvärdering, och sedan lämnar vi vår slutrapport i slutet av september, säger Ulrika Danielsson på Mittuniversitetet.
– Jag skulle önska en fortsättning absolut, men det är också viktigt att vi utvärderar, säger fackrepresentanten Gunilla Nilsson och tillägger att hon gärna rekommenderar andra företag att ta efter försöket med arbetstidsförkortning.
– Om man går igenom det ordentligt innan, och planerar, så tror jag det kan bli riktigt bra. Det som var skrämmande innan var hur ska vi hinna med allt på samma tid, men det funkade ju uppenbarligen bra, säger Gunilla Nilsson.
