Inrikes.

2018-01-14 12:17

Arbetstidsförkortning på Huddinge-akuten hotad

På akuten i Huddinge införde man en arbetstidsförkortning för att komma till rätta med den höga personalomsättningen. Något som har slagit väldigt väl ut.

Men nu vill Alliansen i landstinget avsluta projektet.

Sedan två år tillbaka har sjuksköterskor och undersköterskor på Karolinska sjukhusets akutmottagning i Huddinge haft möjligheten att gå ned till en arbetsvecka på 32,2 timmar, med bibehållen heltidslön. Det enda kravet har varit att de arbetar varannan helg.

Arbetstidsförkortningen infördes för att arbetsbördan på den hårt belastade akutmottagningen var väldigt tuff och att personalomsättningen därför hade blivit skyhög. Något som ledde till att sjukhusledningen under 2015 fick kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Sedan den kortare arbetsveckan infördes i januari 2016 har akuten gått från 30 vakanta tjänster till full bemanning.     

 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

Modellen hotad

Nu är arbetstidsförkortningen hotad, eftersom Alliansen i Stockholms läns landsting planerar att införa en enhetlig arbetstidsmodell för personalen på alla sjukhus i länet, från och med i september.

Peter Carpelan (M), personallandstingsråd i Stockholms läns landsting, menar att det är sjukhusdirektörerna på samtliga sjukhus i länet som har efterfrågat en enhetlig arbetstidsmodell.

– De har gett oss i landstinget som arbetsgivare i uppdrag att teckna ett gemensamt kollektivavtal med Vårdförbundet, säger han.

Kia Andersson, undersköterska på Karolinska sjukhusets akutmottagning i Huddinge och skyddsombud för Kommunal, har jobbat länge på arbetsplatsen och förklarar att de under lång tid innan arbetstidsförkortningen infördes hade försökt komma åt den höga personalomsättningen.

– Det var ett högt tryck på akutmottagningen och en väldigt tuff arbetsmiljö. De anställda var på väg att braka ihop, så slut var de. Vi hade väldigt höga sjuktal, säger hon.

 

Goda resultat

Med den kortare arbetsveckan och mer tid till återhämtning menar Kia Andersson att såväl stämningen som arbetsmiljön på akutmottagningen har blivit mycket bättre.

– Vi har aldrig haft så god stämning som nu och sjuksiffrorna sjunker.

Många av hennes kollegor säger att de tänker ”dra direkt” om heltiden återinförs.

– Jag som facklig representant kämpar med näbbar och klor för att vi ska få behålla detta. Och mina chefer är med mig. Som det var förut, jag menar man kan ha toppar då det är mer att göra, men vi hade en topp och fullt ös hela tiden. Det orkar man inte med, säger Kia Andersson.

 

Inte inneburit högre kostnader

Caroline Kevin, vårdenhetschef för akutmottagningen, håller med och menar även hon att belastningen på de anställda innan arbetstidsförkortningen inte var hållbar.

– Vi hade jättemycket uppsägningar under 2015 och dålig stämning på arbetsplatsen. Folk mådde dåligt eftersom de inte hann återhämta sig, säger hon och förtydligar att de kortare arbetsveckorna inte heller har kostat något ekonomiskt.     

– De anställda betalar genom att jobba varannan helg. På det sättet behöver vi ha omkring tio färre anställda.

Arbetet på akuten är fortfarande tufft, men arbetsgruppen mår mycket bättre, framhåller Caroline Kevin.

– Vi har en glad arbetsgrupp som mår mycket bättre. De orkar på ett annat sätt och patienterna får därmed ett gladare bemötande.

 

Utbredd oro

Peter Carpelan framhåller att det nya avtalet de tagit fram tillsammans med Vårdförbundet är flexibelt och tillåter de anställda att själva jobba ihop till ledigheter.   

– Det bygger på att inarbetad tid under kväll, natt och helg värderas högre och kan samlas i en timbank. Medarbetaren kan sedan själv bestämma om han eller hon vill ta ut den högre värderade tiden i mer ledighet, lön eller pension, säger han.

Caroline Kevin menar dock att det finns en utbredd oro bland personalen. Något som hon anser är befogat.

– Det är ingen som hotar med att säga upp sig, men många konstaterar att de inte kommer att orka vara kvar om de ska tvingas återgå till heltid. Som chef kommer jag att driva på för att vi får fortsätta med vår modell. Om den nya inte visar sig bättre, efter att ha provats på andra håll, så kommer vi inte ta bort det vi har, säger hon.

 

Fler försök med arbetstidsförkortning

Svartedalens äldreboende i Göteborg:

Projektet startade i februari 2015. De anställda fick gå ned från åtta till sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön. Rapporter från äldreboendet har visat att de anställda har mått bättre, känt sig lugnare, fått en bättre hälsa och kunnat jobba mer effektivt de timmar de är på arbetet. Ändå avslutades projektet i januari förra året. Ett beslut som togs av stadens rödgröna majoritet.

     

Socialsekreterare i Sundsvall:

Efter problem med hög sjukfrånvaro, många vakanser och stor personalomsättning inledde man i Sundsvall ett försök med sex timmars arbetsdag för stadens socialsekreterare under hösten 2016. Målet är att den kortare arbetstiden ska göra arbetet mer attraktivt och arbetsbelastningen mindre betungande.

 

Socialsekreterare i Järfälla:

Socialsekreterare på äldreenheten och enheten för funktionsnedsättning i Järfälla har sedan i höstas möjligheten att gå ned till sex timmars arbetsdag, med full lön.

– Vi genomför projektet för våra medarbetares skull, har Jenny Wilhelmsson, chef för äldreenheten och enheten för funktionsnedsättning i kommunen, tidigare sagt till Metro.

Projektet avslutas i slutet av maj för att sedan utvärderas.

 

Toyota i Mölndal

På Toyota center i Mölndal har de anställda haft sex timmars arbetsdag med bibehållen heltidslön sedan 2002. Arbetstidsförkortningen infördes när verksamheten gick dåligt, med långa verkstadsköer och missnöjda kunder, skriver SvD. Företagsledningen beslutade då att arbetet skulle delas upp i två pass, vardera på sex timmar. Försöket var framgångsrikt och arbetstidsförkortningen har blivit kvar sedan dess.

 

Stockholm stad på 90-talet

Även tidigare har försök med kortare arbetsdagar gjorts på kommunal nivå. 1996-99 genomfördes på fem arbetsplatser inom välfärdssektorn ett försök med 6 timmars arbetsdag inom Stockholms stad. Det var utvalda arbetsplatser inom barn och -äldreomsorg och stöd för funktionshindrade som fick pröva, försöket förlängdes inte av den borgerliga majoriteten som tog över i kommunen.

Oppositionen kritisk

Även oppositionsborgarrådet Jens Sjöström (S) är hårt kritisk mot Alliansen beslut om att införa en enhetlig arbetstidsmodell för alla sjukhus i länet.

– Huddingemodellen är en bra modell där de anställda har fått medinflytande. När den nu har visat så pass goda resultat som den gjort, även vad gäller kostnader, är det i min mening helt horribelt om de inte får fortsätta med den. Man kan inte ha en enhetlig modell för alla verksamheter, eftersom bemanningssituationen ser så olika ut, säger han.

Arbetstidsförkortningen infördes för sjuksköterskor och undersköterskor på Karolinska sjukhusets akutmottagning i januari 2016. Det eftersom personalomsättningen skenat till skyhöga nivåer och sjukhusledningen fått kritik av IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Sedan dess har akutmottagningen gått från 30 vakanser till full bemanning.

Nu vill dock Alliansstyret i Stockholms läns landsting skrota Huddingemodellen och införa en enhetlig arbetstidsmodell för alla sjukhus i länet. Något som oppositionen är mycket kritiska till.