– Jag heter Martin Kruse och är tillförordnad förvaltningsdirektör. Jag har haft uppdraget gällande Rusta och matcha sedan 2019, så jag har haft ansvar för utvecklingen av tjänsten och det fortsatta regeringsuppdrag på den linjen, vidareutveckling av matchningstjänster och så vidare. Jag är också chef för inköpsavdelningen.

– Jag heter Mattias Andersson och jag är avdelningschef på avdelningen Arbetsgivare och leverantörer. Det vi har där är att jobba med tjänsteutövning, tjänsteutveckling, och leverantörskontroller.

Hur länge har Arbetsförmedlingen suttit i de här lokalerna?

– September 2019 flyttade vi hit. De är jättefina, och nu är vi tillbaka efter pandemin så ibland känns det som att det är helt nya lokaler, säger Martin Kruse.

Vilka är de största fördelarna med Rusta och matcha jämfört med hur det såg ut före?

– Man får mer utrymme att jobba och hjälpa en deltagare. Det är ett väsentligt större fokus på resultat. Och då pratar vi ersättningen till leverantörerna. Man kan säga att vi gör bedömningen att om man inte lyckas ganska bra med sitt jobb som leverantör, då kommer inte det här att vara lönsamt. Incitamenten är helt enkelt väldigt starka för att lyckas få folk i jobb eller utbildning, säger Martin Kruse.

Han tillägger att man har höjt kraven på leverantörer ”ganska markant”.

– Utan att bli teknisk, eller det blir ändå lite tekniskt, men vi har dubblat mängden referensuppdrag som vi kräver. Man ska ha erfarenhet av både rustande och matchande uppdrag. Det visade sig när vi öppnade upp ansökan och granskade dem, att det är ganska många som inte har blivit accepterade.

Hur många då?

– I början hade vi ungefär 50-procentiga avslag. Vilket är högt. Jag har hört mig för de senaste dagarna, och jag skulle säga att det ligger kvar på ganska höga avböjandenivåer. Vår bild är fortsatt att det är ganska svårt att bli leverantör och det är en del av den kritik som vi får från leverantörer.

Martin Kruse:

– När regeringsuppdraget väl kom mitt i sommaren 2019 hade man kort tid att utveckla Rusta och matcha. Hade vi inte stått på den plattform som vi gjorde med Stom hade vi säkert svarat att vi behöver mer tid på oss. Det var svårt. Men den kan man nästan säga att vi kan bocka av, jag tycker att det gick väldigt, väldigt bra. Sedan får man nog lyfta en grej till. Det är nästan komiskt men lanseringen var den 30 mars 2020. Det är samma vecka som pandemin slog till. Det var en utmaning men det har gått väldigt bra resultatmässigt.

Regeringens riktning gick i linje med Arbets­förmedlingens uppfattning, säger han.

– Jag ställer inte riktigt upp på beskrivningen att vi provar någonting helt nytt här nu, att det är särskilt nytt för oss. Det är rimligt att styra hårdare på resultat, för det är syftet med tjänsten. Det var vi redan inne på. Ersättningsmodellen som sådan är rätt lik, tiden i tjänsten är en stor förändring men det var något som vi hade sett innan. Vill vi kunna hjälpa fler och skapa den här möjligheten för leverantörerna att anpassa sig utifrån individens behov, då behöver man få mer tid.

Under pandemin blev samhället mer digitalt. Martin Kruse säger att leverantörerna inte såg så stora utmaningar i den omställningen, men att det finns ett värde i det fysiska mötet.

– Det är viktigt för våra deltagare. Många har ett stort behov av det, att åka till ett ställe och börja den vägen, och det blev inte så bra när allt blev digitalt. Men å andra sidan, väldigt mycket möjligheter öppnar sig med digitala kanaler. Jag hjälpte min son med fysiken häromdagen och jag skulle säga att en av hans primära kanaler är Youtubefilmer för komplicerad fysik och matematik. Där öppnar sig möjligheter. Det är lite av det dubbla, det fysiska behövs för många deltagare men det finns samtidigt många möjligheter med digitala verktyg.

Kritiken: ”Utan en noggrann analys”

Vid implementeringen av Rusta och matcha skrev Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att det var ”märkligt att en så omfattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader”.

Hur såg man internt på den tidiga kritiken, var det något som ni tog till er?

– Det är klart att vi gjorde, en IFAU-­rapport är viktig för oss. Min minnesbild och uppfattning är att det inte var några nyheter, det var sånt vi hade sett och tänkt följa upp. Jag uppfattade det som att IFAU framför allt sa att det var viktigt att det som kanske ­saknade evidens och så, att det behövde följas mer noggrant. Och de uppfattningarna delade vår analysavdelning. Visst lyfte de fram en del saker men jag uppfattade det nog inte riktigt som skarp kritik, säger Martin Kruse.

En av grundbultarna i ett valfrihetssystem är att deltagare ska kunna göra ett informerat val. Många deltagare har gått igenom tjänsten under tiden som många leverantörer har saknat betyg i Arbetsförmedlingens system. Då har man bara företagens egna beskrivningar att gå på.

Har deltagare haft svårt att göra ett informerat val?

– De har inte haft betygen att gå på, så är det. Men är man missnöjd kan man byta leverantör. Vi visste att det skulle bli så här under den första perioden men vi ville inte tumma på kvaliteten i betygen. Det viktigaste är att betygen är rättvisande.

”Stark koppling till kriser”

I en rapport skriver myndigheten:

”Arbetsförmedlingen ser idag att flera arbetssökande återvänder till Arbetsförmedlingen snart efter uppnått resultat i matchningstjänsten. Det finns därmed en risk att resultatersättningen således inte leder till varaktig etablering på arbetsmarknaden ur ett bredare perspektiv.”

Hur många får varaktig etablering och vilka skulle ni säga är skälen till att de återvänder?

– Så här. Varaktig etablering, är det livet ut? För oss och med det strikta resultatbegreppet är det fyra månader som är varaktig etablering. Den gränsen kan man välja att sätta någonstans och det får massor av effekter att flytta tidsgränsen. Idag är det fyra månader.

Martin Kruse säger att det är särskilt viktigt att förstå att återvändare inte är något nytt fenomen.

– Jag har ju sett vad du har skrivit i dina artiklar och den är väldigt ensidig, den beskrivningen. Ja, folk får inte jobb för livet kanske, varken i en sådan här tjänst eller när man har mycket bättre förutsättningar. Återvändarfenomenet är absolut inte nytt och har alltid funnits. Om något så verkar siffrorna för återvändare vara lägre idag.

– Det analysavdelningen också säger det är att det verkar ha en ganska stark koppling till kriser och sånt som händer i samhället. Det viktigaste med det där är att vi vet att det är något jättebra även om du bara har ett jobb i fyra eller fyra och en halv månad. Då har du kanske lämnat år av inaktivitet och sett att du har en möjlighet. Även kortare anställningar har ett stort värde.

Mattias Andersson:

– Du får en ny förankring på arbetsmarknaden, du får en ny yrkeserfarenhet, du får en ny referens. Det hjälper inför nästa steg när du ska söka dig vidare till andra yrken.

Martin Kruse:

– Första raden på CV:t som vi brukar säga. Så återvändande är inte ett nytt fenomen, det är ett naturligt funktionssätt på arbetsmarknaden.

Hur mycket räknar myndigheten med att ha betalat ut i stöd till leverantörer vid årets slut?

– Nu är det så att vi lämnar utgiftsprognoser till regeringen fyra gånger per år, säger Martin Kruse. Nu är det en ny regering och i samband med det har vi precis fått besked om att nästa utgiftsprognos flyttas fram nästan en månad, 23 november ska den komma. Och då betyder det att det du frågar efter nu är egentligen det vi ska rapportera där. Därför vill inte jag ge... Jag tycker inte att vi ska göra den bedömningen att lämna ut prognosen på det här sättet. Men det kommer.

Jag skriver ner den 23 november. Hur kommer den nya regeringen att påverka ert arbete, har ni gjort en sån analys?

– Det är många som har försökt att göra det i alla fall. Väldigt mycket återstår att se, det måste vi nog ändå svara. Vi har många ­liggande uppdrag från den förra regeringen som naturligtvis gäller. Det finns inget område i Tidöavtalet som heter ”arbetsmarknad”, det är en sak man kan konstatera. Jag såg själv att vår nya arbetsmarknadsminister Johan Pehrson blev intervjuad av TT och fick frågan om han kommer att lägga ner Arbetsförmedlingen och där svaret var att han inte såg det framför sig. Reformeringen ska fortsätta. Arbetsmarknadsfrågor har inte tagit jättestor plats i valrörelsen. Flera har uttryckt att reformeringen är ett steg i rätt riktning, men det är jättesvårt att säga.

Fick titta på Youtubeklipp

– Vi ställer frågor om hur nöjd man är, hur leverantören har anpassat det individuella stödet och om man upplever att man har kommit närmare ett jobb eller utbildning, säger Martin Kruse.

– Det är faktiskt omkring 80 procent som svarar ”nöjd” eller ”mycket nöjd”. Man upplever i hög utsträckning att man har kommit närmare ett jobb eller utbildning. Det motsäger kanske inte att vi har sett att det är för liten skillnad mellan stödnivåer, vi hade räknat med att man satsar mer på de som behöver mest stöd. Men generellt sett är väldigt många nöjda med det här.

Jag har pratat med deltagare, leverantörer och anställda på myndigheten. En deltagare säger att det kändes som ”Fas 3 fast med oändliga ekonomiska muskler”. En deltagare vittnade om att deras veckoaktivitet var att titta på offentliga Youtubeklipp med komiker och kändisar, flera andra säger att aktiviteterna är repetitiva med workshops som åter­kommer varannan eller var tredje vecka. Ska det vara så?

– Jag är övertygad om att det finns upplevelser av den här typen, säger Martin Kruse. Det måste man väl ändå säga, och du har hittat exempel på det. När vi frågar säger en ganska stor del att man är nöjd eller mycket nöjd med tjänsten. Men om du frågar om det är bra med repetitiva aktiviteter är svaret att nej, det tror jag inte. Sedan har vi varit inne på digitala verktyg som blir vanligare i samhället. Utan att säga att de här exemplen är rätt grej att göra, för det vet jag inte, men jag har personligen själv tittat på väldigt intressanta föreläsningar som jag tycker har flyttat mig väldigt långt fram i mitt eget jobb. Det är jättesvårt att säga. Vi följer nöjdheten, den är viktig. Man har också möjlighet att byta leverantör. Vi har i nuläget kontinuerligt 65 000 personer inne i tjänsten, och våra enkäter indikerar en hög kundnöjdhet. Upplevelsen av tjänsten Rusta och matcha är god, och resultaten verkar vara det just nu. Det är så klart viktigt. Vi ser att leverantörerna blir skickligare och skickligare, och det räknar vi med, det förväntar vi oss. Man behöver vara skicklig för att det här i längden ska bli lönsamt. •