På grund av medierapporteringen har nu Integritetsskyddsmyndigheten beslutat att granska om  kamerabevakningen används för att övervaka och leda personalen samt om bildmaterial spelas in.

– Därför har vi skickat över ett antal frågor om hur de bedriver kameraövervakningen, på vilket sätt samt om eller hur länge inspelningarna lagras, säger Gustav Linder, jurist i IMY:s kameragrupp.

För att bildmaterial ska tillåtas spelas in krävs så kallade ”tungt vägande skäl”, som till exempel bevakning av stöldbegärliga varor eller att bolaget tidigare haft problem med stölder. Men på grund av pandemin kommer myndigheten inte gör något besök på plats. Däremot välkomnar de att anställda hör av sig med uppgifter.

Brott mot GDPR

Den som bedriver kamerabevakning måste följa bestämmelserna i GDPR och kamerabevakningslagen. Om Integritetsskyddsmyndighetens tjänstemän kommer fram till att Apoteas övervakning skett på ett olovligt sätt kan bolaget utsättas för sanktionsavgifter, en slags böter, där maxbeloppet är 100 miljoner kronor.

Vid allvarligare överträdelser mot GDPR, till exempel om man bedriver kamerabevakning utan rättsligt stöd, är maxbeloppet 200 miljoner kronor. Bötesbeloppet justeras i relation till företagets storlek samt hur många anställda som drabbats av den integritetskränkande övervakningen.