Under förra våren gjorde Angeredsgymnasiet ett omtag på skolans elevhälsa. Nya skolsköterskor, en gruppchef för elevhälsan med hälso- och sjukvårdskompetens och utökade kurators- och specialpedagogtjänster har alla varit en del av utvidgningen. De nya sjuksköterskorna fick i uppdrag att undersöka hur väl skolan lyckats följa det så kallade basprogrammet, som bland annat inbegriper ett vaccinationsprogram och regelbundna kontroller av längd, vikt, syn, hörsel och tecken på psykisk ohälsa.
Granskningen visade att det under perioden 2015 till 2018 funnits flertalet brister och därför har gymnasiet nu anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) av Lena Simonson Garsbo, verksamhetschef för hälso- och sjukvård i utbildningsförvaltningen. Hon tycker att situationen är allvarlig eftersom bristerna varit så pass många och skett under en lång tid.
Saknade kunskap
Men bristerna uppstod under en speciell period, menar Lena Simonson Garsbo. Det är något rektorn Calina Folme bekräftar:
– Läsåret 2015/2016 hade vi som skola förmånen att ta emot många nyanlända elever. Men det satte också stor press på hela organisationen, särskilt skolsköterskorna som fick en stor arbetsbelastning. Många elever mådde psykiskt dåligt och behövde vaccinationer eftersom de inte haft tillgång till basprogrammet tidigare.
Skolledningen lade all kraft på att organisera undervisningen men saknade kunskap om hälso- och sjukvårdslagen, berättar Calina Folme. Hon anser inte att det handlade om att det saknades resurser, utan om att rektorerna helt enkelt inte förstod att det äventyrade patientsäkerheten.
Hög belastning
Skolan följde de riktlinjer som fanns, bland annat att det ska finnas minst en sjuksköterska per 500 elever. Men eftersom de nyanlända elevernas hälso- och sjukdomshistoria inte fanns dokumenterad i det svenska systemet sedan tidigare, samt att de i flera fall mådde psykiskt dåligt och dessutom behövde tolkar vilket innebar längre samtal, blev belastningen på elevhälsopersonalen högre än vanligt.
– Ledningen tog inte hänsyn till det. De upplevde att hela situationen var stressad, de behövde hitta klassrum och mat till alla elever och se till att det fanns lärare. Men de förstod inte att den pressade arbetssituationen även påverkade patientsäkerheten. Personalen var överbelastad och gjorde felprioriteringar, man agerade som vårdcentral istället för att fokusera på basprogrammet, säger Lena Simonson Garsbo.
Granskas av IVO
Idag är dock situationen på skolan en annan. Nu finns fyra sköterskor på runt tusen elever. Ett centralt team har ansvar för elevhälsan och gruppchefen har kunskap om hälso- och sjukvård, berättar Calina Folme. En extra sjuksköterska granskar just nu alla journaler och dessutom har skolan jobbat fram en handlingsplan för att utreda och åtgärda brister.
– Nu kommer IVO att titta på det, de har fått vår handlingsplan, och ska titta på om det vi gjort är tillräckligt.
Enligt granskningen som skolans egna sjuksköterskor gjorde uppstod inte några vårdskador under perioden. Men resultaten visar på betydelsen av att upptäcka och komma tillrätta med brister i tid, helst innan det faktiskt hänt något, anser Lena Simonson Garsbo. Hon understryker även vikten av en fungerande avvikelserapportering.
– Angeredsgymnasiet har ju en god kvalitet nu, men det här är något vi kan ta lärdom av i både utbildnings- och grundskoleförvaltningen.
