Elnätsbolagen har gått i taket och larmat om att detta kommer innebära hinder för fortsatta investeringar – vilka av samtliga berörda parter anses nödvändiga för att elförsörjningen i landets tillväxtregioner ska kunna garanteras samt för att tillverkningsindustrier ska kunna fortsätta att utöka sina verksamheter på ett konkurrenskraftigt och hållbart sätt.
Johan Aspegren, presschef på Eon, har i en tidigare intervju med Dagens ETC sagt att man inser att det finns en utbredd trötthet bland folk i allmänhet över att elnätsavgifterna fortsätter att stiga år efter år. Men:
– Samtidigt är det ju så att samhället i stort vill se en snabb omställning mot ett hållbart energisystem. Våra städer växer allt mer och industrierna bygger ut, bland annat genom nya datorhallar, vilka kräver oerhörda mängder energi. För att detta ska fungera krävs jättestora investeringar. Jag förstår folks frustration, men jag tror samtidigt att det finns en förståelse för att samhällsutveckling inte är gratis, säger han.
Skevheten ligger dock i att elnätsbolagen delar ut enorma vinster till sina ägare, och att en väldigt liten del av intäkterna går tillbaka in i kraftnäten i form av investeringar.
Delar ut miljarder
Enbart i fjol hade Ellevio – tillsammans med statliga Vattenfall och Eon – fört över inte mindre än sex till sju miljarder kronor till sina ägare, i form av vinster, enligt bolagens egna årsredovisningar. Detta samtidigt som Energimarknadsinspektionen i sina beräkningar har kunnat påvisa att enbart en procentenhet av de avgiftshöjningar på mellan sex till åtta procent, som genomförts varje år, har gått till investeringar i utbyggandet av elnätet.
Anders Ygeman ser elnätsbolagens påstående om att de till följd av den nya lagen ska tvingas till att minska ned på sina investeringar, och att detta i sin tur ska leda till elbrist i landets tillväxtregioner, som inget annat än tomma hot.
– För det första, elnätbolagen bedriver en monopolverksamhet. Då har man ett ansvar för att göra nödvändiga investeringar. Det lagstiftningsförslag vi har lagt fram syftar till att justera villkoren, så att elnätsbolagen inte ska kunna ta ut höga vinster på elkonsumenternas bekostnad.
Att lagförslaget ska leda till mindre investeringar är inget han tror kommer hända.
– En av de största elnätsägarna (Ellevio i Stockholm) ökade sina vinster med inte mindre än 360 procent under förra året. Den vinstnivån borde kunna möjliggöra investeringar.
Anders Ygeman ser det snarare som att det är elnätsbolagens vinstmarginaler som är problemet.
– Det är upp till branschen att genomföra investeringar, för den har haft väldigt stora vinster, och ska ha råd med det.
Under tisdagen gick Ulf Kristersson (M) till angrepp mot lagförslaget i Dagens Industri, där han kritiserade det för att lamslå elnätsbolagens möjligheter till att genomföra nödvändiga investeringar.
Anders Ygeman svarar:
– Han vill alltså göra det möjligt för elnätsbolagen att ta ut ytterligare miljarder från våra elnätskonsumenter, och det utan krav på att en enda krona avsätts till investeringar? Man kan verkligen fråga sig om motiven till det. Hur många hundra procent till ska Ellevio tillåtas gå med vinst, innan vi kan börja begära något tillbaka i form av investeringar?
