– Det låter cyniskt, men det finns ingen annan förklaring i och med att lagen inte har ändrats.
”Snålare bedömningar”
Niklas Mattson får medhåll från den gamla folkpartistledaren Bengt Westerberg. Han var socialminister när LSS infördes 1994 och ses allmänt som lagens fader. I en videointervju som gjorts av SRF i september och finns upplagd på Youtube, säger han:
– Man gör en mycket snävare bedömning av vilka som har behov av de här insatserna än vad tanken var när lagen kom till stånd.
Liksom Niklas Mattson tror också Bengt Westerberg att det beror på en pressad ekonomi ute i kommunerna.
– Det är svårt att veta, men det är säkert så att de är pressade av ekonomin ute i kommunerna exempelvis och det kan bidra till de här snålare bedömningarna. Uppenbarligen har inte heller domstolarna när man har prövat ärenden, tycker jag, tillräckligt mycket tagit fasta på intentionerna i den gamla propositionen, utan man har accepterat de här snävare bedömningarna, säger han i videon.
Bengt Westerberg tycker dessutom att det verkar som att dagens politiker är ganska nöjda med de hårdare tolkningarna av lagen.
– Om man stiftar en ny lag och sen visar det sig att domstolarna gör en snålare bedömning än vad politikerna har avsett, då kan man ju gå in och ändra i lagen och se till att det blir en mer generös bedömning. Men det har man inte gjort och det får vi väl dessvärre tolka som att dagens politiker trots allt är ganska nöjda med hur lagen tillämpas, säger han.
Svag grupp ekonomiskt
Många som nekas ledsagarservice enligt LSS hänvisas till att i stället söka den via socialtjänsten, men den vägen kostar den i regel omkring 250 kronor per timme.
– Och tittar man på blinda som grupp är det ungefär 50 procent som har ett arbete att gå till, ungefär 50 procent av dem har ett heltidsarbete. Arbetsgivare vågar inte anställa en blind eller gravt synskadad person, vilket gör att vi pratar om en oerhört svag grupp ekonomiskt, säger Niklas Mattson.
Sedan berättar han, med en röst som hörbart håller vreden och frustrationen tillbaka, om en kvinnlig medlem i förbundet som nekats ledsagarservice till en offentlig tillställning, där hon exempelvis kunde behöva hjälp med att hitta till toaletten, med motiveringen att hon i stället kunde bära vuxenblöja.
– Ordet kränkt har det ju gått något av en inflation i de senaste åren, men den här kränkningen är så solklar och så fruktansvärd att jag inte finner ord. Jag blir så förtvivlad, för blinda och synskadade har precis samma behov som alla andra. Vi har behov av att få träffa människor, ha ett socialt liv, ett yrkesliv, att komma ut och röra på oss och att utvecklas som personer. Men i stället blir vi fångar i våra egna hem, säger Niklas Mattson.
”Kan motionera hemma”
Urban Fernquist, 71, hade begränsad ledsyn fram till 2003, då han efter ett misslyckat försök att operera in en ny hornhinna blev helt blind på båda ögonen. Sedan dess har han fått 20 timmar ledsagarservice i månaden av socialtjänsten i Stockholms stad – fram till 2019 då han fick ytterligare fyra timmar för motion. De togs dock bort året därpå då biståndshandläggaren tyckte att han lika gärna kunde motionera hemma på sin träningscykel som att komma ut i närområdet på långpromenader.
– Jag brukar peka på min ledgångsreumatism och att min läkare säger att jag behöver komma ut och röra på mig för att inte bli stel och få hemskt ont, men det handlar ju även om min psykiska hälsa. Det pratas jämt och ständigt om hur viktigt det är med solljus och motion i dagens samhälle, men det gäller tydligen inte för oss som är blinda, säger Urban Fernquist.
De fem timmar ledsagarservice som Urban Fernquist får per vecka räcker ungefär till en långpromenad runt Årstaviken som avslutas med en fika, och de mest nödvändiga inköpen.
– Jag är väldigt musikintresserad och spelar trummor med ett amatörjazzband, men att komma ut lite spontant nån gång eller gå på nån konsert är i stort sett uteslutet. Ibland blir jag rätt deppig över det. Man undrar hur lätt de här handläggarna som sitter med mitt liv i sina händer tror att det är att vara blind.
Samtidigt känner han sig priviligerad. En vän som bor i en kommun norr om stan fick nyss sin ledsagarservice neddragen från sex till tre timmar per månad.
Hoppfull
En av de riksdagsledamöter i socialutskottet som är mest engagerad i frågan om att justera lagtexten på det sätt som Bengt Westerberg är inne på, är Pia Steensland från Kristdemokraterna.
– Frågan är viktig för att ledsagning är en insats som på ett direkt sätt ökar tillgängligheten i samhället och framför allt stärker friheten för blinda att leva ett självständigt liv, säger hon.
Pia Steensland är också hoppfull till att en förändring kan komma till stånd.
– Jag har sett att flera partier har uttalat sig positivt kring förslaget, så jag tror att förutsättningarna kan vara goda när det väl ligger ett konkret förslag på socialutskottets bord, säger hon till Dagens ETC.
Socialminister Lena Hallengren (S) har avböjt intervju.
