– Man blir försiktigare med vad man omger sig med när man
har småbarn, säger Andreas som kommer från Sydtyskland men
har bott i Sverige mer eller mindre sedan mitten på 90-talet.
Paret hade varit i Järna utanför Stockholm några gånger och
inspirerats av husen och den antroposofiska filosofin om material
och byggande och letade efter en arkitekt som var inne på samma
gröna spår. De hittade Christer Nordström (vars prisbelönta
Solhus du kan läsa om på s. 83 i detta nummer).
– Christer är väldigt inspirerande. Han tog oss med på banan,
vi bollade idéer och vi kände oss på en gång bekräftade vad gäller
miljötanken, berättar Andreas.
För Andreas var det viktigt att huset byggdes i solida och robusta
naturmaterial, den sydtyska stenbyggstraditionen hade han i
blodet.
– Men Christer sa; Du får inget Tyrolerhus av mig, berättar
Andreas muntert.
Och något Tyrolerhus är det minst av allt. Istället är det en tre
våningar hög, modern villa i massivt trä som reser sig på höjden
bland tallarna och smälter in med den omgivande naturen.
– Det är en naturtomt med stora stenblock och bergsväggar
och Christer förstod att så att säga smyga in huset i naturen, säger
Andreas.
Bygget drog ut på tiden mer än de räknat med. Under arbetets
gång tvingades de därför byta byggmästare, vilket försenade bygget ännu mer. Kostnaderna skenade iväg.
– Plötsligt fick vi tänka om och hoppa in och göra rätt mycket
själva, som att lägga golven, ta tag i listarbetet och tapetsera väggarna.
Jag har också lagt grästaket själv, berättar Andreas.
Grästaket bryter av mot de moderna linjerna och väcker ofta
besökares nyfikenhet. Det är också fullt av överraskningar.
– Från början var det ett rent grästak men sedan började fler
och fler vilda växter leta sig dit, olika för varje år beroende på om
sommaren var torr eller fuktig. Det är verkligen ett levande tak,
säger han.
Villan ligger i ett fritidshusområde där byggbestämmelserna
begränsade möjligheten att bygga större hus. Den finurliga
utformningen med flera plan på höjden som följer den kuperade
tomten gjorde att de ändå lyckades få till en 127 kvadratmeter stor
femrumsvilla inom ramen för bestämmelserna.
I bottenplanet ligger köket och ett väl tilltaget kallskafferi, eller
matbod, dotterns Sofies rum samt pannrum och tvättstuga.
Från huvudingången kliver man in på mellanplanet med två
sammanlänkade vardagsrum och dottern Siris rum. Högst upp
på takloftet har Cecilia och Andreas sitt stora sovrum bredvid
badrummet och bastun.
– En sak som vi tycker särskilt om är att det är olika klimatzoner
i huset. I köket är det alltid varmt och i rummen varierar temperaturen
beroende på om de ligger på den skuggiga eller soliga sidan. Man kan alltid hitta sin komforttemperatur någonstans.
De trivs också med det generösa ljusinsläppet från de stora
fönstren och inte minst utsikten mot havet nån kilometer bort.
– Från maj till augusti är det riktigt njutbart att bo här, annars
blåser det ganska mycket och det är fuktigt med saltstänk i luften,
men den lantliga miljön och utsikten gör att man lätt bortser från
blåsten och kylan från havet, säger Andreas.
De trivs i sitt hus och det är inte mycket de med facit i hand
skulle ha gjort annorlunda om de fick chansen. Andreas menar
dock att det krävs en viss filosofi för att bo som de gör.
– Man måste investera en hel del tid i att sköta det. Det finns
alltid någon del som måste oljas in eller målas, grästaket måste
vattnas, veden måste huggas och bäras in. Men när allt är gjort
njuter vi desto mer och vi behöver inte springa Marathon för att
hålla oss i form…!
Karin Holmberg Kloka hem 2/13
Ett plankhus isolerat med cellulosafiber
Förutsättningar
Familjen Runges hus är byggt på en spännande tomt på en bergknalle i Nolvikmed utsikt över åkermarken och havet. På
landet men ändå inte särskilt långt frånGöteborgs centrum.
Detaljplanen, som egentligen var ämnad för fritidsbebyggelse,
föreskrev att man inte fick bygga större hus än 60 m2 och att det inte fick vara mer än 3 meter i genomsnitt från marken
upp till takfoten. Men eftersom tomten är mycket kuperad kunde de trixa med utformningen och placeringen av huset och på så sätt få in mer bostadsyta inom ramen för föreskrifterna. Av hävd gick det
också att tänja lite på bestämmelserna så länge överträdelserna inte var större än 10 procent.
De anlitade den miljökunnige arkitekten Christer Nordström som arbetade intensivt med att rita ett så stort hus som möjligt inom de bestämmelser som gällde och lyckades så småningom få bygglov
för ett hus i tre våningar med en boyta på 127 m2 plus 30 m2 biytor. Den bebyggda tomtytan blev ändå inte större än 66 m2
och den genomsnittliga höjden upp till takfot var fortfarande cirka 3 meter.
Konstruktion
Huset är byggt på en grundplatta av betong som är isolerad undertill med 20 cm cellplast. På plattan ligger en fuktspärr, och ovanpå denna ett trägolv.
I betongplattan har de gjutit in golvvärmeslingor. Källarväggarna har murats upp av sandwichelement av lättklinker (Leca)med en kärna av cellplast. Ytterväggarna är uppbyggda kring en bärande stomme av stående spontade 2-tumsplank. De är klädda med vindtät papp och13 mm gipsskivor på insidan. På utsidan sitter
först ett 125 mm brett liggande regelverk, därefter ett 125 mm stående regelverk och utanpå detta sitter asfaboardsskivor.
Mellan de dubbla regelverken har de isolerat med cellulosafiberskivor (Zapp).Totalt motsvarar isoleringsvärdet i ytterväggen ca 25 cm vanlig isolering. Utanpå asfaltboarden sitter liggande läkt, för att man skall få en luftspalt, och på läkten har de spikat en stående lockpanel av trä.
Fönstren, som är av trä, är gasfyllda tvåglasfönster med lågemissions-skikt på glaset, de har ett U-värde på 1,2. Innerväggarna är murade av lättklinkerblock.
Taket är en trä- konstruktion isolerad med 35 cm lös cellulosa. Ovanpå detta liggeren oljehärdad träfiberskiva som bildar
en luftspalt, och därefter en råspont. På råsponten ligger en takpapp.
Gräset på taket ligger på ett tät-skikt (en platonmatta). Först en färdig gräsmatta upp och ner, sedan jord och slutligen en rättvänd färdig gräsmatta.Torra somrar får familjen vattna grästaket
ibland för att det inte ska erodera utanhålla sig grönt och fint.
Innertaket består av en träpanel med 5 mm distans som är spikade på läkt som sitter fast i träbalkarna. Mellan läkten och träbalkarna sitter ett tätskikt av plast.
Färger
Utvändigt är huset grundmålat med Roslagsfernissa, det vill säga 1/3 linolja, 1/3 terpentin och 1/3 tjära, och därefter färdigmålat med ljus dalbränd tjära från Claessons. Invändigt är väggarna målade
med miljövänliga färger. Kaseinfärger på innertaken,linoljebaserade emulsionsfärger från Wibo och Auro på innerväggarna. Golven är behandlade med Neuhaus olja och därefter vaxade.
Ventilation och avlopp
Ventilationen sker med självdrag. Friskluft tas in genom springor i fönstrens överkant och frånluften tas ut genom skorstenarna och genom en ventilationskanal från badrummet. Från köket finns
också en köksfläkt i spiskåpan och en kanal upp över taket. Vill man ventilera mera får man öppna fönstren. De har borrat egen brunn och har ett litet minireningsverk (Klargester) för avloppet.
Värme
Värmesystemet i huset består av en modern vedpanna (Baxi Bonus 30) och 8,5 m2 vakuumsolfångare kopplade till 2ackumulatortankar på 750 liter. Huset värms med ett vattenburet golvvärmesystem
som finns på alla våningar. I vardagsrummet finns också en effektiv vedkamin (Vermont) för extra värme och trivsel. Huset har två skorstenar; en för vedpannan och en för vedkaminen. Det går åt ca
12 m3 ved +- 2 m3 beroende på hur kallvintern har varit.
Varis Bokalders
