... januariavtalet bakband politiken
Året började med att ett avtal slöts mellan fyra partier och Sverige fick en regering. Det var ett högst motsägelsefullt dokument där det pratades om minskade klyftor, samtidigt som de konkreta politiska åtgärderna var sådana som ökade klyftor, däribland slopandet av värnskatten. Bland de mest uppmärksammade inslagen var privatiseringen av Arbetsförmedlingen, som mot slutet av året skapade rubriker efter att Vänsterpartiet hotade att rikta misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). I skottgluggen för kaoset hamnade det ena regeringspartiet som blev tvungna att försvara en politik de själva inte tror på, såväl som Vänsterpartiet som anglades för att skapa kaos och öppna för en M-KD-SD-regering. Centerpartiet, som är det parti som allra mest önskar sig denna privatisering, var misstänkt tysta under misstroendediskussionerna. S, MP, L och C har nu skjutit reformen ett år på framtiden.
... Emmanuel Macron inte vaknade från sin mardröm
Han lanserade sin ”rörelse”, La République en marche (Republiken på väg), med syftet att bygga en grund ”underifrån” och ”åter sätta fransmännen i fokus i det politiska livet”. Han framställde sig själv som varken höger eller vänster, och lovade att på ett pragmatiskt sätt modernisera Frankrike. Men 2019 var året då president Emmanuel Macron fick två tredjedelar av befolkningen emot sig. Macron inledde året med att ta på sig hårdhandskarna mot den alldeles nyfödda och växande proteströrelsen gula västarna. När allt fler demonstranter fick sina ögon sönderskjutna i repressionen och Macron skickade ut militären på gatorna, ekade hans tidigare tal om att bygga politiken ”underifrån” allt mer tomt. Gula västarnas protester höll, till mångas förvåning, i sig under mycket lång tid och blev en riktig huvudvärk för presidenten. När han mot slutet av året föreslog en omfattande pensionsreform blossade nya protester upp. I Frankrike avslutades året med ihållande massprotester och generalstrejker som samlade en miljon personer mot den ”moderna” pensionsreformen. Lagom till jul kom en opinionsundersökning (den 14 december) som visade att 65 procent av fransmännen är missnöjda eller mycket missnöjda med sin president.
... Trump fick en presidentvän i Brasilien
Den 1 januari 2019 tillträdde den Jair Bolsonaro som president för Brasilen. Därmed blev ännu en representant för högerextremismen statsöverhuvud i ett av världens största länder. Hans mycket hätska retorik mot landets urbefolkning, svarta, kvinnor och vänsteraktivister omvandlades snart i konkreta konsekvenser. Klimatförnekaren Bolsonaro valde en utrikesminister som påstått att klimatkrisen är en ”marxistisk” konspiration. Brasilien bröt sitt löfte om att vara värdland till COP 25 och Bolsonaro förklarade för världen att landet skulle dra sig ur Parisavtalet, detta sista gjorde man inte, men i årets klimattoppmöte var Brasilien en av de länder som ville dra i nödbromsen när andra ville höja ambitionerna. I Bolsonaros Brasilien har även skogsskövlingen nått nya höjder. kanske inte så konstigt med tanke på att den nya regeringen dragit ner på åtgärder för att motverka illegal skövling och bränder av skogen. Skogsskövlingen mellan augusti 2018 och juli 2019 ökade med hela 30 procent jämfört med samma period året innan. Trots att Bolsonaro, liksom sin själsfrände i Vita Huset, på hemmaplan inte förmått få många av sina politiska förslag genomröstade i parlamentet, lyckades han, med hjälp av den klassiska brasilianska högern på bara några månader genomföra en stor och opopulär förändring i välfärdssystemet. Före detta presidenten, högermannen Michel Temer, en klassisk representant för Brasiliens ekonomiska elit, gjorde, för bara ett par år sedan, sitt yttersta, för att genomföra en stor pensionsreform, men lyckades inte. Reformen, som höjer kraven för att få ut pensionen, kunde nu däremot röstas igenom i oktober och världens mest kända affärsmedier och högeranalytiker hyllade den som en utmärkt åtgärd för att begränsa statens utgifter.
... stora folkliga protester bröt ut runtom i världen
Under 2019 såg vi mycket enorma folkliga protester i bland annat Chile, Colombia, Ecuador, Frankrike, Irak, Iran och Libanon. Det de hade gemensamt var att de saknade politiska ledare, var otroligt breda till sin natur och så småningom växte sig större och förvandlades till allmänna protester mot regeringarna i de olika länderna. Det som i de flesta fallen har gjort att protesterna varit så breda har varit att de lyckats ena människor över olika identitetsgränser (etniska, korporativistiska eller andra) kring erfarenheten av att ha det alltmer knapert och att vara politiskt maktlös. De ställde de rika och mäktiga mot den slitande majoriteten av befolkningen. Det är talande att protesterna i de flesta fall utlöstes som ett svar på reformer som höjde levnadskostnaden för vanligt folk i länder med ofta mycket stora ekonomiska ojämlikheter. I Chile utlöstes de av en höjning av kollektivtrafikspriset. En höjning av bensinskatten eller bensinpriset födde gula västar i Frankrike, de största protesterna i Iran på 40 år och stora protester i Libanon där regeringen också velat införa en skatt på mobilsamtal via Whatsapp. I Ecuador bröt stora demonstrationer ut efter slopandet av den statliga bensinsubventionen. I Colombia utbröt flera generalstrejker och demonstrationer mot ett planerat nedskärningspaket och en skattereform, en ovanlig syn i det landet.
... klimatrörelsen blev en massrörelse
De ungdomsledda klimatstrejkerna växte under 2019 till en global massrörelse. Årets koordinerade globala klimatdemonstrationer har varit de största mobiliseringarna för klimatet någonsin. I första ledet stod de unga, Greta Thunberg och hennes generationskamrater, varav det för många var första gången de engagerade sig politiskt. Under klimatstrejkerna i september demonstrerades det i uppskattningsvis 185 länder med krav på handling i klimatfrågan.
”Den vuxne i rummet...”
… blev ett av de vanligaste begreppen i den politiska debatten. Vi hoppas att denna grötmyndiga retoriska figur lämnas kvar på 10-talet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
