– Då ringde de på Olofströms trafikövningsplats och sa att nej ni är inte välkomna imorgon. Det var ingen som hade betalt för den, säger Sofie Livgård Svensson, som är elev på Yrkesakademin i Kristianstad. 

Eleverna hade hört att Yrkesakademin har ekonomiska problem och skulle genomgå en företagsrekonstruktion. Men de trodde inte att de skulle drabba dem – inte så snabbt i alla fall. 

– På mötet sa de att den 29 september får ni gå hem. Här är inte mer utbildning till er då, berättar hon.

Hon hade praktiskt taget sitt yrkeskompetensbevis i handen. Hade klassen fått vara kvar på skolan i fyra dagar till hade de blivit klara med den mest grundläggande delen av utbildningen. Men precis som tusentals andra elever runt om i landet fick hon under förra veckan beskedet om att skolan nu stänger. 

Lärarna är kvar i skolan i ytterligare några veckor men eleverna får inte komma in. 

– Vi driver på för att försöka få de här fyra dagarna. Lärarna är ju där ett tag så det hade inte blivit någon kostnad för någon att ha oss kvar. Vi har sagt att vi betalar för perioden själva, berättar Sofie Livgård Svensson.

Ensamstående mamma

Hon tänker stanna kvar och kämpa för att de ska få går klart.

– Jag är ensamstående mamma också så det är klart att det här är en oro.

En som blivit van vid konkurser är Kim Rautiainen som också skulle bli lastbilsförare. Hon går på Yrkesakademins skola i Oskarshamn och var en av de tusentals elever som fick meddelandet att skolan inte kommer att ”leverera den arbetsmarknadsutbildning som du deltar i”. 

Idag, måndag, har hon och hennes klasskompisar ingenstans att ta vägen. 

– Det är ett jättehård spark i magen. Man är redan så utelämnad och naken när man är arbetslös. Man vill ju bara komma ut och jobba, säger hon. 

Kim Rautiainen blev jätteglad när Arbetsförmedlingen i våras erbjöd henne en möjlighet att utbilda sig till yrkeschaufför. Hon började kursen på företaget TM Utbildning. Men efter några månader fick eleverna beskedet om att TM Utbildning går i konkurs. Lösningen blev att Yrkesakademin flyttade in i lokalerna och tog över utbildningen. Men efter bara tre veckor kom ytterligare en kalldusch – problem och företagsrekonstruktion för Yrkesakademin. 

– Men vi hade ändå is i magen. Vi tänkte det är lugnt, de kan ju inte ta bort en utbildning för lastbilschaufförer för det är ju ett yrke där det alltid skriks efter folk, säger Kim Rautiainen.

”Vi har varit jättedrivna”

Hon trodde att en sådan stor aktör som Yrkesakademin inte skulle behöva stänga skolor men nu är Kim Rautiainen uppgiven.

– Alla i vår klass har varit jättedrivna och vill verkligen komma ut i jobbet och göra sitt yttersta. Arbetsförmedlingens handläggare säger att vi ska ha is i magen och vänta mellan två dagar och sju månader. Det är som när en hantverkare hör av sig om att komma mellan 7 och 16. Fast det rör sig om väldigt mycket längre tid, säger hon. 

Yrkesakademin är Arbetsförmedlingens största leverantör av arbetsmarknadsutbildningar inom bland annat fordon och industri. Arbetsförmedlingen är Yrkesakademins enda kund när det gäller de här utbildningarna och bara Arbetsförmedlingen kan skicka arbetslösa deltagare dit.

Under rekonstruktionen väljer Yrkesakademin nu att plocka bort de utbildningar som de beskriver som olönsamma. Och dit hör just yrkesförarutbildningarna som Sofie och Kim går med dyra fordon och drivmedel. 

Plockar russinen

Det kan verka orättvist att Yrkesakademin kan välja att plocka russinen ur kakan och behålla sina lönsamma utbildningar medan de dumpar eleverna från de dyra, olönsamma på samhället. Men Björn Hofstedt som är skatteombud på Skatteverket förklarar att de har rätt att göra så enligt den nya rekonstruktionslagen. 

Ett företag får genomgå rekonstruktion om man gör bedömningen att det går att räddas och att det kan bli lönsamt i framtiden. Men på Skatteverket tycker man inte att Yrkesakademin borde fått möjlighet att genomgå en företagsrekonstruktion. Problemen är för stora. 

– Vi sa nej till fortsatt rekonstruktion. Vi anser inte att bolaget, i den plan som ligger idag, har åtgärdat de problem som de har. De har ett likviditetsproblem, kassaflödet är för lågt helt enkelt, säger Björn Hofstedt. 

Han menar att utbildningarna till en början dras med mycket kostnader innan pengarna kommer in. Det handlar om kostnader för fordon, hyror, lärare och material.

– En sån här verksamhet måste man ha rätt mycket likviditet när man startar utbildningarna för att klara kostnaderna innan pengarna flyter in och det tycker inte vi att de har löst. Det har varit ett likviditetsproblem i företaget länge. 

Åkte tillbaka till Finland

Ägare till Yrkesakademin är det finska riskkapitalbolaget Capman och även företagets finanschef Antti Rokala är från Finland, men han valde hastigt att lämna både Yrkesakademin och Sverige och åkte tillbaka till Finland för ett par veckor sedan. 

Borde inte riskkapitalbolaget skjuta till pengar nu? 

– Enligt rekonstruktören så kan de inte göra det för att det är fonder som de sitter på och de är tydligen låsta. Som det ser ut nu så kan inte riskkapitalbolaget betala. Det är den förklaringen vi har fått, förklarar Björn Hofstedt.

Under rekonstruktionen bevakar Skatteverket statens intresse. Enligt Björn Hofstedt är Yrkesakademins skatteskuld nu uppe i 97 miljoner kronor.

– Och den kommer snabbt växa till 120 miljoner kronor. Det beror på hur mycket lönegaranti som kommer att betalas ut. När man säger upp de här avtalen kommer man att säga upp personal och då kommer det också gå på lönegarantin, säger han. 

Enligt dokument från rekonstruktören som Dagens ETC tagit del av är nu Yrkesakademin totala skuld till olika leverantörer och staten uppe i 824 miljoner kronor.  

Yrkesakademin menar att deras problem handlar om att de fått för få elever anvisade till sig av Arbetsförmedlingen. De har inte haft tid att prata med Dagens ETC men Yrkesakademins vd Martin Modig skriver i ett mejl: 

”Flera omständigheter har lett fram till dagens läge, men framför allt handlar det om lägre intäkter och kraftigt ökande kostnader för att bedriva utbildningarna. I huvudsak beror detta på en stor avvikelse i Arbetsförmedlingens anvisningar av deltagare till yrkesförarutbildningar. När anvisade deltagare i stor utsträckning har varit för få är det inte långsiktigt möjligt att bära kostnaderna för personal, fordon och lokaler.” 

Dåliga volymer

Martin Kruse som är upphandlingschef Arbetsförmedlingen berättar att de känt till Yrkesakademins dåliga ekonomi i ungefär ett år. 

– Då har de kommit till oss och sagt att de har problem med dålig lönsamhet. Att vi inte kommit upp i de volymer av elever som de hade hoppats. Det är en ständigt pågående diskussion om volymerna. De är osäkra och det är en av våra stora utmaningar när vi upphandlar sådana här avtal. Det är svårt att med stor precision uppskatta hur många arbetslösa det är över en fyraårsperiod som kommer att ha behov av utbildning. Vi försöker motverka det här genom att jobba med garantivolymer. Det gör att leverantörerna ska ha bättre förutsättningar att räkna på sin affär.

Kritik som framkommit internt handlar om att Yrkesakademin lägger alldeles för låga anbud vid upphandlingar för att vinna så många av upphandlingarna som möjligt. Enligt uppgifter handlar det om så låga priser som 600-700 kronor per elev och dag vilket gör det praktiskt taget omöjligt att gå runt.

Martin Kruse menar att det är upp till företaget som lämnar anbudet att bedöma om det är hållbart. 

– De har gjort en bedömning när de lämnade in sitt anbud. Det kan finnas många orsaker. De har inte bara avtal med oss. Jag har ingen insyn i vilka orsaker som finns till den här situationen för bolaget. Jag kan bara svara för de avtal man har haft med oss. Vi har inte insyn och kan inte påverka hur de hanterat bolagets totala risker i ekonomin. Om det är just de här avtalen som har gjort att bolaget inte klarar sin verksamhet, då kan det bero på ett för lågt pris, säger han. 

Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) är en upphandlande organisation skyldig att ifrågasätta ett anbud med misstänkt låga priser. Om leverantören inte kan förklara det låga priset på ett tillfredsställande sätt ska anbudet förkastas.

Konstiga kontrakt

Anders Forslund, på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tycker att kontrakten mellan Arbetsförmedlingen och Yrkesakademin varit märkliga.

– Det som är konstigt är ju att kontrakten är skrivna så att man bara kan avbryta mitt i utbildningen. Det är det jag tycker är det konstigaste av allt Och att man väljer att göra det dessutom. Man kunde åtminstone säga att de som nu går får gå färdigt innan man bara klipper. Det här är bara att slänga bort en massa resurser, det är vad det innebär, säger han. 

Varken Kim eller Sofie eller de andra eleverna har fått några besked från Arbetsförmedlingen. Men de måste börja söka jobb igen annars förlorar de aktivitetsersättningen eller a-kassan. Trots att de bara vill bli klara och kunna köra lastbil. 

– Jag har jobbat inom industrin och är van att alltid ha en plan b. Jag undrar varför inte Arbetsförmedlingen har haft någon plan b. En annan aktör som reserv och kan hoppa in för oss elever så att vi kan bli klara med utbildningen, säger Kim Rautiainen