För trots att den utredning som legat till grund för stödet lades fram sommaren 2022 har regeringens hantering – hur utredningen ska omsättas i praktik, i tydlig fördelning av kronor och ören – dragit ut på tiden. 

Fördröjningen har lett till att ingen ännu vet hur stort stöd de kan vänta sig. Eller ens när stödet betalas ut. Mars eller april 2024 har nämnts, men även det är oklart. 

Samstämmig bild

I början av november rapporterade Dagens ETC om hur det nya mediestödet påverkar landets så kallade nischtidningar. Nu har vi fyllt på lägesbilden med att ringa runt till lokaltidningar – det nya stödet är avsett att stärka lokala medier, speciellt uppstartsprojekt – för att höra hur de tacklar osäkerheten. Det är en relativt samstämmig bild som tecknas.

Det finns en oro direkt kopplad till hur många titlar i respektive tidningshus som påverkas av ökat eller minskat stöd. 

Men det finns också en förståelse för att mediestödet behövde förändras – och en tacksamhet för att vi lever i ett land där politiker ser behovet av att stödja journalistik. 

Koncernstruktur hjälper

– Vi är i den lyckliga omständigheten att vi har rätt lite presstöd. Bara två av våra titlar erhåller stöd enligt det gamla systemet, men de är del av en större koncern så vi är inte oroliga. Mediestödets storlek är alltså inte avgörande för hur vi bedriver vår verksamhet efter årsskiftet. 

Det säger Mikael Rothstein, mediechef på NWT Media AB med ett drygt 12 titlar i stallet, bland dem Arvika Nyheter och Nya Wermlands-Tidningen samt de två titlarna som idag erhåller det gamla presstödet: Skaraborgsbygden och Värmlands Folkblad. 

Ett liknande svar ges från Stampen Media. I koncernen återfinns tidningar som Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Bohusläningen.

– Hos oss är det två titlar som får stort stöd: Göteborgs-Posten och TTELA. Sedan har vi också ett antal titlar som får mindre stöd och ett antal som går runt utan stöd. Osäkerheten kring stödet gör det framför allt lite besvärligt att lägga budget, säger Stampen Medias vd och koncernchef Johan Hansson. 

Några besparingar eller nedskärningar är inte planerade. Man har i budget redan tagit höjd för minskat stöd. Kassaflödet kan visserligen påverkas när utbetalningar dröjer, men även det har en lösning. 

Jag tycker att det är bra att det skett en konsolidering till färre och större koncerner.

– Det hanteras internt. Vi är en stor koncern med stabil ekonomi. 

Vad tycker du om det nya mediestödet?

– Jag tycker att det är bra att det skett en konsolidering till färre och större koncerner. Det gör att man kan upprätthålla lokal journalistik på flera ställen i landet. Det är helt enkelt en nödvändig transformation. 

Justeringar redan aviserade

Nils Olauson, ansvarig för redaktionell verksamhet hos NTM Koncernen, med tidningar som Gotlands Allehanda, UNT och Eskilstuna-Kuriren, uttrycker inte heller någon större oro. 

Det nya mediestödet kommer att slå olika på olika redaktioner, men han ser också fördelar, till avseende digital transformation och möjligheten att förstärka redaktioner på orter som annars varit vita fläckar på kartan.

Mer oroad är Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News, med flest lokala tidningar i stallet. Även hon säger för övrigt att hon i grund och botten – trots att det nya stödet i en övergångsfas skapar problem – är tacksam för enigheten i riksdagen om att journalistik ska stöttas med skattepengar.

– Sydsvenskan, VLT och Nerikes Allehanda riskerar att få väldigt mycket mindre stöd samtidigt som en del av våra mindre titlar får ökat eller går från noll till att få stöd, men det är ännu oklart om det går jämnt ut, säger hon.

Några neddragningar att vänta?

– Inte mer än det vi redan kommunicerat för de tidningar som tidigare varit andratitlar på sina orter . Skånska Dagbladet lämnar till exempel Malmö och några tjänster försvinner. Dala-Demokraten blir mer av en opinionstidning utan tydligt nyhetsuppdrag.