Den 9 augusti mördades Fernando Villavicencio, undersökande journalist, enveten avslöjare av korruptionsaffärer och kandidat i det tidigarelagda presidentvalet.

Dagen efter, den 10 augusti, meddelade tullen i Rotterdam att den beslagtagit nio ton kokain, värt 660 miljoner dollar, motsvarande sju miljarder kronor. Det största beslaget någonsin. Kokainet fanns i en last bananer på ett fartyg från Ecuador.

Två händelser som hänger intimt ihop.

Paradis för pengatvätt

Ecuadors stolthet brukar vara titeln ”världens största bananexportör”. Nu är Ecuador också världens största exportör av kokain till Europa. Och Ecuador som för bara några år sen var Latinamerikas fredligast land, har på kort tid förvandlats till ett av de våldsammaste: Tio gånger fler mord än för fem år sedan, rader av fängelseupplopp som slutat i massakrer och en atmosfär av närmast panisk rädsla som gör att folk inte längre vågar gå ut och att affärer och restauranger stänger timmar tidigare än normalt.

Mordet på Fernando ­Villavicencio var det tredje politiker­mordet på kort tid. Till de kommer över ett dussin misslyckade mordförsök mot politiker bara i år. Villavicencio berättade strax före mordet att han hotats av ”Fito”, ledaren för en ecuadoriansk maffia som går under namnet ”Los Choneros” och som har nära relationer med den mexikanska Sinaloakartellen.

Det finns flera skäl till att Ecuador förvandlats till ett centrum för droghandel och ett slagfält för olika maffior. De många hamnarna vid Stilla havet med dålig kontroll är ett. Det geografiskt strategiska läget mellan Peru och Colombia, världens två största cocaproducenter, är ett annat. Ett tredje skäl är att för över 20 år sedan gjordes dollar till Ecuadors valuta, vilket förvandlat landet till ett paradis för all slags pengatvätt.

Tomrum efter Farc

Men det viktigaste skälet till Ecuadors katastrofala metamorfos är fredsavtalet mellan Farc-gerillan och den colombianska regeringen 2017. Det låter motsägelsefullt. Men Farc kontrollerade den största delen av gränsen, liksom också den droghandel som förekommit sedan länge. Skillnaden mot nu är att Farc fungerade som en slags stat, med egna lagar och en ordningsmakt som såg till att lagarna följdes. Den illegala gräns­handeln sköttes professionellt och diciplinerat. Konfontationer med ecuadorianska myndigheter undveks. Det var ordning och reda på smuggelverksamheten.

När Farc försvann uppstod ett plötsligt tomrum som snabbt många andra aktörer försökte ­fylla. Det gällde såväl dissidentgrupper från Farc som inte accepterade fredsavtalet, lokala kriminella grupper som etablerade knarkkarteller från Colombia och Mexiko. Idag finns till och med ”den albanska maffian” representerad i Ecuador.

Under de senaste tre regeringarna har det också skett en gradvis nedmontering av statens polisiära kapacitet. Det började med att den förre presidenten ­Rafael Correa kastade ut amerikanska Drug Enforcement Administration, DEA, och stängde USA:s militärbas i hamnstaden Manta. De två senaste regeringarna, under Lenin Moreno och ­Guillermo Lasso, har kraftigt skurit ner på polisens budget, resultat av sparpaket föreslagna av IMF och Världsbanken.

Pandemin förvärrade allt

Ytterligare en faktor som bidragit till de kriminella gängens expansion var pandemin som slog ovanligt hårt mot Ecuador. Många ungdomar återvände aldrig till sina skolor utan blev ­istället ett slags trasproletariat där de kriminella gängen lätt hittade nya rekryter.

Det centrala temat i val­kampanjen var naturligtvis ­kampen mot våld och kriminalitet. Men hur? En del lovar tillämpa samma metoder som El Salvadors president Nayib Bukele. Flera kandidater har lovat bygga stora säkerhetsfängelser av samma slag som i El Salvador. Som det nu är styrs många av fängelserna i Ecuador nästan helt av kriminella gäng. De återkommande fängelseupploppen har oftast börjat som krig om kontrollen.

Men den organiserade brottsligheten har också penetrerat statens institutioner, på alla nivåer. Och ska kampen mot våldet ha effekt, måste kampen mot korruptionen också ha det. Vilket genast gör allt mycket mer komplicerat. Så komplicerat att den sittande presidenten Guillermo Lasso föredrog att avgå i förtid istället för att ta itu med den.