Experten: Så orkar du med världskriserna

Sara Hedrenius, rådgivare vid krissituationer på Röda Kors­et, menar att ångest och oro i kris­tider nödvändigtvis inte behöver vara en osund känsla. Den kan rent av vara nyttigt.

– Vi män­niskor är anpassningsbara. Det är normalt att känna stress och oro i kriser, det får oss att agera och ta itu med saker.

Hur vi påverkas av krissituationer och hur vi hanterar dem är högst individuellt menar hon.

– Vi är olika rustade till att hantera olika situationer som innefattar stress och ångest. Det kan handla om vilka tidigare erfarenheter eller upplevelser man har. Hittar man inte strategier att motverka stressen kan det bli jobbigt, säger hon.

Faran infinner sig när oron inte släpper och håller i sig under längre perioder som då riskerar att bli nedbrytande och i värsta fall leda till psykiska besvär.

– Förändringar tar mycket energi. Och problem uppstår om man inte får tillräckligt med tid till återhämtning och sömn, då är det lätt att känslor rinner över och blir svårhanterliga, säger hon.

Därför är det viktigt att hitta strategier som dämpar ångest­en. Några fasta råd är att ta del av myndigheternas samhälls­information, fortsätta göra saker som man mår bra av och känner sig trygg med, umgås med vänner, och behålla vardagsrutiner.

Begränsa nyhetsintaget

Just nu fylls både traditionella och sociala medier med krigs­bilder från Ukraina. Om nyhetskonsumtionen blir för stor och leder till svårhanterlig stress är det klokt att sätta upp regler för sig själv, berättar Sara Hedrenius.

– Man kan begränsa vilka tider man läser nyheterna eller välja att slå på tv:n vid ett visst klockslag. Man kan be en vän att säga till när det händer något väldigt viktigt, och stänga av pushnotiser, säger hon.

När det gäller barns mående i samband med kriser är det viktigt att inte lämna dem ensamma att förstå vad som händer.

– Som förälder bör man vara medveten om vilka informations­kanaler ens barn tar del av, eftersom det sprids mycket desinformation. De har inte samma förutsättningar att tolka och förstå bilder och information från kriget som vuxna. Därför är det är klokt att involvera dem i samtal och sätta händelser i ett sammanhang. Barn visar sin oro fysiskt, de får ont i magen, har svårt att sova, det är viktigt att vara uppmärksam på förändrat beteende, säger hon.

Hur ska man hjälpa någon som ser ut att må dåligt?

– Uppmuntra till aktivitet och bjud med personen. Att man dra sig undan kan vara ett tecken på att man inte mår bra. Erbjud hjälp, dessutom mår vi människor mår bra av att vara snälla och bry oss om andra, säger Sara Hedrenius.