Slutsatsen: Barn mellan fyra och sex år påverkades starkt – men uppvisade också stor kunskap om sjukdomsspridning.

– Vissa av bilderna föreställde äldre släktingar och andra skildrade hur barnen var ledsna över att de inte fick resa till sommarstället för att träffa sina mor- och farföräldrar. Det var också väldigt många teckningar av själva viruset. Dels hur barnen föreställde sig att det såg ut, men också teckningar där viruspartiklar täckte hela kroppen, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet.

– Och så var det mycket snor. Det var otroligt mycket snor på de här teckningarna, lägger hon till.

Anna Sarkadi och hennes forskarkollegor har samlat in och studerat drygt 90 teckningar av barn i åldrarna mellan fyra och sex. Teckningarna har ursprungligen lämnats in till Svenskt barnbildarkiv från ­pandemins utbrott och ett knappt år framåt.

Existentiell botten

Svenskt barnbildarkiv har samlat in barnteckningar sedan 1977, och innehåller idag runt 700 000 bilder och tekningar. Till varje teckning finns också kringinformation om barnens hemort, vilken tidpunkt teckningen är ritad och information om vad bilden föreställer.

Det är något som har varit värdefullt, säger Anna Sarkadi. Inte minst för att fokuset har varit på en så pass ung åldersgrupp.

– Jag vet inte om du någon gång har gjort bort dig, att du böjt dig över ett barn och sagt “åh vilken fin figur du har ritat”, och så blir barnet ledset för att det egentligen ska föreställa något helt annat, säger hon.

Just därför har forskarna gjort både en bildanalys och en textanalys av det insamlade materialet.

– Vid första anblick tänker man, “men gud vad gulligt”. Sen tittar man lite noggrannare och ser att det finns en existentiell botten i teckningarna.

Andra bilder har varit mer direkta. Till en av de analyserade teckningarna hade barnet ­skrivit ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med tydliga illustrationer.

– Det är tydligt att barnen påverkades starkt både känslomässigt och socialt. Men det var också tydligt att barnen hade väldigt mycket kunskap om på vilket sätt man blir sjuk. Det var förvånande att den här unga målgruppen uppvisade så bra kunskap, och att bilderna var så pass detaljerade, säger Anna Sarkadi.

Oro och saknad

Vanliga teman var rädsla, oro och saknad efter mor- och farföräldrar. Några av teckningarna skildrade också hur barnen själva bekämpade viruset.

– En teckning visar två barn som står och fäktar med ett virus. En annan visar hur barnet har på sig regnbågshandskar – för de skyddar särskilt bra mot viruset, säger Anna Sarkadi.

Nu har forskarna fått i ­uppdrag av Folkhälsomyndigheten att utöka ålders­spannet. Nästa steg är att studera ­teckningar av barn i åldrarna sju till tio.