Den direkta anledningen till att listan tas bort är två domar från Högsta förvaltningsdomstolen där två privatpersoner fått westernskytte respektive en fortsättningskurs i trav godkända som friskvård, trots att Skatteverket inte bedömt dem vara ”av enklare slag” – ett krav för att godkännas enligt nuvarande skattelagstiftning, och alltså inte haft med dem på listan – vilket i praktiken enligt Skatteverket gör listan inaktuell.

Men att listan inte längre finns online betyder inte att ­reglerna kring friskvårds­bidraget ändrats. Därmed är det fortfarande fritt fram för arbetsgivare att godkänna tidigare listade aktiviteter, bland dem behandlingar som hydroterapi, kinesiologi, ljusterapi, osteopati och zonterapi, metoder som enligt kritiker bygger på ren pseudovetenskap.

Skickar fel signaler

– Att sådana aktiviteter godkänns skickar signalen att de är användbara, trots att behandlingarna inte har något genuin effekt utöver placebo, säger Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet, ordförande för Kungliga Vetenskapsakademien och verksam i föreningen Vetenskap och folkbildning.

För Dagens ETC går han igenom problemen med ovan nämnda verksamheter. Som att det inte finns någon evidens för att akupressur eller akupunktur, det vill säga att nålstick eller tryck med fingrarna på olika punkter på kroppen skulle lindra smärta. Som att ljusterapi mycket väl kan vara ”mysigt för stunden”, men att belägg saknas för att den skulle ha någon som helst påverkan på människors humör vintertid. Som att kinesiologi i sin alternativmedicinska variant helt utan vetenskapligt stöd hävdar att det går att utläsa ”obalanser” i kroppen genom att testa en persons muskelstyrka.

”Allt kan ge placebo”

Särskilt kritisk är han mot zonterapi, som Dan Larhammar kallar ”ren humbug”.

– Utövarna anser att kroppens organ är projicerade i fotsulan och att man genom att trycka på olika punkter där kan påverka organens funktioner. Det är rena fantasier!

Men kan man inte åberopa placeboeffekten för att den vägen hitta en rimlighet i att behandlingarna godkänns för friskvård?

– Varför betala för placebo när man kan få den gratis? Placebo handlar om förväntan – men varför ska sådan skatte­subventioneras? Allting kan ge en placeboeffekt och i så fall går det ju inte att säga nej till någonting. Att lägga sig ned och andas lugnt är också avslappnande. Eller att lyssna på sin favoritmusik. Då borde man kunna ge bidrag för det också, säger han.

Vetenskap och folkbildning kontaktade Skatteverket redan 2017 och ifrågasatte att behandlingar som gränsar eller helt befinner sig i pseudovetenskapens domäner godkänns som friskvård, vilket Dan Larhammar beskriver som att man bakvägen skattesubventionerar alternativmedicin.

Det svar de fick då skiljer sig inte mycket från det som Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, ger idag. Och som kan sammanfattas med att det inte är Skatteverkets uppgift att värdera aktiviteter utifrån deras eventuella effektivitet.

– Vi ska inte värdera evidens. Om en person upplever att den slappnar av tack vare en viss ­behandling eller aktivitet så har vi inga synpunkter på det. Det är den egna upplevelsen som godkännande baseras på. Och om aktiviteten är ”av enklare slag”. I friskvård ingår dess­utom inte bara motion, utan också sådant som förut gick under namnet kontorsmassage.

Är inte kritiken från till exempel Dan Larhammar rimlig, det vill säga att reglerna, oavsett en persons subjektiva upplevelse av en aktivitet, i slutänden subventionerar verksamheter som lovar mer än de håller?

– Det kan man såklart ha åsikter om, men det är inte min sak att ha i min tjänste­utövning. Det är snarare en ­fråga för lagstiftarna som införde reglerna på 1980-talet. Jag kan bara konstatera att listan fick för stor betydelse för att folk trott att den var uttömmande och att det är bra att den nu tagits bort. Det blir nu upp till arbetsgivarna att hålla koll på vilka aktiviteter de vill godkänna.