Den så kallade krona för krona-principen innebär förenklat att alla statens utgiftsökningar måste betalas genom skattehöjningar eller besparingar. Ändringsbudgeten som klubbades av riksdagen i veckan innehåller elva miljarder kronor extra till kommunerna för flyktingmottagandet. Utgiftsökningen betalar staten genom att låna upp pengar, inte genom skattehöjningar eller nedskärningar. Ett klokt beslut enligt förre LO-ekonomen P-O Edin.
– Naturligtvis är detta ett steg i rätt riktning men man borde låna mer. I dag finns det nog inget lönsammare än att lägga resurser på att skapa de bästa förutsättningarna för människor som kommer hit. Det kommer att löna sig i alla avseenden, säger P-O Edin.
Arv från Persson
Den så kallade krona för krona-principen är en del av det politiska ramverk som är ett arv från 90-talet då Göran Perssons regering sanerade statsfinanserna. Målet är att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till en procent av BNP över en så kallad konjunkturcykel. Överskottet har staten använt till att amortera på statsskulden som i dag är mycket låg jämfört med andra länders. Både förra regeringen och nuvarande har dock tillåtit ett visst underskott i statsbudgetarna och LO-ekonomen Torbjörn Hållö framhåller att ”krona för krona” är något av ett politiskt slagord. Men han välkomnar de extra elva miljarderna.
– Bortser man från den politiska semantiken är det väldigt bra att man gör detta. Det är viktigt att de kommuner som tar ett stort ansvar inte belastas ekonomiskt, säger Torbjörn Hållö.
Tack vare den låga statsskulden och de extremt låga räntorna är det i princip gratis för staten att låna. De senaste åren har därför debattörer från både höger och vänster uppmanat till lån för olika satsningar i sådant som infrastruktur och välfärd. Knut Hallberg, seniorekonom på Swedbank, påpekar att budgetutfallet för 2015 blev något bättre än förväntat.
– Den här utbetalningen aviserar till kommunerna att de står inför stora kostnadsökningar de närmaste åren. Det är nog inte sista gången vi ser att de behöver tillskott och vi är därför på väg att lämna krona för krona. Vi ser att behoven kommer att öka redan nästa år och under 2017, säger Knut Hallberg.
Lämpligt överge överskottsmål
Det är inget självändamål för en stat att ha en låg statsskuld, menar Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han tycker att ökad upplåning motiveras både av att ekonomin behöver stimuleras och att det inte finns tillräckligt med pengar i budgeten för att klara det akuta flyktingmottagandet. Han tycker dock att det är för tidigt att sia om ett långsiktigt brott med krona för krona-principen.
– Det är många kompetenta personer som kommer och det gäller att kunna utnyttja det, säger Lennart Schön.
Knut Hallberg menar att staten skulle kunna låna upp pengar för investeringar inom flera områden, som exempelvis ökat bostadsbyggande eller arbetsmarknadssatsningar. Han betonar dock att det gäller att avväga investeringarna noga så att de betalar sig på sikt.
– Sverige har en väldigt låg statsskuld och många har länge ropat att de vill ha en mer stimulerande finanspolitik. Det är också bra för riksbanken eftersom det ökar trycket i ekonomin. Vi har råd att låna pengar ett tag. Kruxet är om man allt för lättvindigt överger krona för krona. Märker man att statsbudgeten börjar skena måste man ta itu med budgeten på allvar, säger Knut Hallberg.
P-O Edin hoppas nu på en fördjupad debatt om statens upplåning. Han säger att första prioritet naturligtvis är att betala flyktingmottagandet, därefter kommer skolsatsningar och utbyggd infrastruktur.
– Jag tror man borde lägga en mycket mer långsiktig politik där man så att säga restaurerar Sverige på ett mer genomgripande sätt. Vi borde också förstärka vård och omsorg. Jag tror att en nettoupplåning på 100 miljarder per år skulle behövas och det har vi utan tvivel råd med, säger P-O Edin.
