Vad vill individen med sin ekonomi?

”Mer pengar gör dig inte lycklig” – så lyder klyschan som vi slänger oss med lite till vardags. Men stämmer det? Svaret på den livsfilosofiska frågan är enligt sociologin och lyckoforskningen, ett enkelt: Nej, pengar gör dig visst lycklig. Men bara upp till en viss brytpunkt, åtminstone vad avser lycka i avseendet ”vardagligt välbefinnande”.

Enligt den största studien i sitt slag, gjord vid Princetonuniversitetet i USA (till vilken 450 000 slumpvist utvalda personer har tillfrågats) stiger humöret och det vardagliga välbefinnandet i takt med inkomsten, upp till 50–60 000 kronor i månaden. Att ökad inkomst går hand i hand med ökad livskvalitet och tillfredsställelse antas bero på att de ekonomiska vardagsbekymren avtar i takt med att månadslönen stiger.

Samband i alla länder

Filip Fors, sociolog och lyckoforskare vid Umeå universitet, framhåller att sambandet mellan privatekonomi och livskvalitet finns i alla länder där det har studerats.

– Många andra saker har såklart betydelse med, men sambandet mellan lycka och socioekonomiska omständigheter är den enskilt starkaste faktor man har kunnat finna, säger han.

Vad avser brytpunkten på 50–60 000 kronor i månadslön poängterar Filip Fors att det i Princetonstudien enbart avser lycka i meningen ”vardagligt välbefinnande”.

– För lycka i meningen ”livstillfredsställelse” finns ingen sådan brytpunkt i privatekonomin. Sedan kan man givetvis ifrågasätta om en människa verkligen blir lyckligare av att öka sin inkomst från 100 till 200 miljoner kronor, säger han.   

Den sociologiska forskningen har ifrågasatt värdet av att tjäna mer än 50–60 000 kronor i månaden. Detta eftersom drivkraften till att fortsätta höja sin lön därefter inte längre handlar om grundtrygghet eller vardaglig behovstillfredsställelse. I stället blir drivkraften prestige och statusjakt, vilket snarare än välbefinnande skulle kunna skapa ett ökat missnöje med den egna positionen i jämförelse med andra högavlönade.

– Ja, det finns ett sådant resonemang. Men det finns inga vetenskapliga belägg för att det skulle finnas ett sådant negativt samband mellan privatekonomi och livskvalitet efter en viss möjlig brytpunkt, säger Filip Fors.              

Materialism ger inte lycka

En negativ aspekt för den individuella livskvaliteten som man har kunnat konstatera inom lyckoforskningen är dock materialistiska värderingar.

– Materialistiska värderingar – att man i hög utsträckning strävar efter pengar eller att äga saker – tycks vara kopplat till en lägre grad av upplevd lycka eller livstillfredsställelse, säger Filip Fors.   

Att vi i Skandinavien tenderar att landa högt upp på globala jämförelser över befolkningars lyckoindex brukar ofta förklaras med att vi har en relativt låg grad av ekonomiska ojämlikheter i våra Nordeuropeiska länder.

Men Filip Fors vill hellre lyfta fram den höga graden av tillit mellan människor.

– I europeiska studier har man kunna säkerställa sambandet mellan låg grad av ojämlikhet och upplevd livskvalitet, men inte i övriga världen. Därför menar jag att det sambandet är ytterst oklart. Något det däremot finns mycket forskning som belägger är att graden av tillit mellan människor förklarar välbefinnande och lycka, säger han.