Handels- och investeringsavtalet Transatlantic trade and investment partnership, eller TTIP som det förkortas, diskuteras hett runtom i Europa. Avtalet handlar i grunden om hur EU och USA kan utveckla gemensamma regler och standarder för att förenkla handeln och sänka tullarna mellan de två regionerna. Och runtom i Europa är det många som har åsikter när det gäller om och hur sådant bör genomföras.
– Men i Sverige har det inte uppmärksammats så mycket, vi ligger lite efter när det gäller storleken på debatten. Det saknades ett grundligt och relativt oberoende material, så det tomrummet har vi försökt fylla med vår rapport. Vi vill både informera och ge en sorts bas för fortsatta diskussioner, säger Rikard Allvin, en av författarna till I frihandelns goda namn.
Han menar att debatten om TTIP har uteblivit i Sverige för att avtalet rubriceras som ett frihandelsavtal och det finns en bred konsensus om att frihandel är positivt.
– Jag har ingenting emot frihandel, men TTIP handlar egentligen inte så mycket om det vi kallar frihandel. Därför kan vi inte ha en politisk diskussion om avtalet som utgår från det konceptet.
”Starka intressen”
För att ett avtal som TTIP ska vara godtagbart måste flera av de mer kontroversiella områdena tas bort ur avtalet, tycker Allvin. Bland annat syftar han på ISDS, en tvistlösningsmekanism som kan innebära att företag får stämma stater när de menar att de utsatts för exproprieringar eller orättvis behandling.
– Det är näringslivet som vill ha ISDS, argumenten för mekanismen är annars väldigt svaga. Men det finns starka intressen som tjänar på det och USA ställer explicita krav på att det ska finnas med.
– Om TTIP kunde fokusera på avtal som sänker majoriteten av tullarna och fixar onödiga skillnader hade det varit bra, problemet är att man försöker göra mycket annat samtidigt.
Åsikter går isär
Hos fackförbundet IF Metall är man betydligt mer positivt inställd till avtalet.
– Jag tror att det kan vara en bra grej om vi får till det. Vi har en positiv grundsyn och tror att det kan leda till en positiv utveckling av tillväxten samtidigt som vi kan delta mer i global handel och investeringar. Samtidigt är det så klart inte lätt att kvantifiera eventuella effekter i nuläget, säger Erica Sjölander, utredningschef för IF Metall.
Hon tror att TTIP kan bidra till att hitta den bästa möjliga gemensamma standarden kring produkter för EU och USA och hoppas att avtalet kan göra det enklare att lyfta diskussioner om fackliga och mänskliga rättigheter i USA, som idag inte ratificerat ILO:s alla kärnkonventioner. När det gäller ISDS tycker Sjölander inte att det finns någon anledning att vara orolig, i alla fall inte än.
– Det är klart att det finns exempel på att ISDS-mekanismer har fungerat dåligt, men det finns ett behov av någon sorts investeringsskydd. Sedan har vi inget färdigförhandlat avtal att ta ställning till ännu. Vi vill gärna vara med och påverka hur det kommer att se ut – de här förhandlingarna kommer att fortsätta oavsett om fackföreningsrörelsen är med eller inte.
Över 30 000 mot TTIP
Sajten Skiftet, som drivs av de som tidigare stod bakom Alliansfritt Sverige, har drivit kampanj mot TTIP sedan oktober. Nu börjar allt fler intressera sig för avtalet och vad det innebär och över 30 000 personer har skrivit på Skiftets namninsamling mot TTIP.
– Nu kommer debatten igång och intresset blir större, säger Robin Zachari, kansli- och kampanjchef.
1. Hur går det för er kampanj?
– Det går bra, vi har fått in över 30 000 underskrifter än så länge. Hittills har vi inget mål eftersom vi inte vet när historien om TTIP tar slut, vi har nog en lång kampanj framför oss.
– När vi lanserade kampanjen i oktober var det inte många som hade hört talas om TTIP, och ännu färre som brydde sig. Nu kommer debatten igång, bland annat med hjälp av Contigo och Katalys rapport, och intresset blir större.
2. Vad tycker du är viktigast att berätta om TTIP?
– Det finns mycket som bör berättas, men vi koncentrerar oss på två saker – dels hotar avtalet demokratin genom tvistlösningsmekanismen ISDS, som ger företag oerhörda möjligheter att stämma stater för beslut som de tycker skadar vinsterna. Sedan är det oklart hur regler ska harmoniseras mellan USA och EU, det verkar som att det ska tas fram av en ganska liten grupp som är fri från insyn.
3. Du är just nu på en konferens om TTIP i Bryssel. Hur går det för de andra europeiska organisationerna?
– Just den här konferensen handlar om det som kallas regulatory cooperation, alltså harmoniserandet av olika regler mellan USA och EU som vi tror kommer bli ett race to the bottom – sämst standard kommer vinna. Det är många organisationer här. vi är flera som har kommit igång med kampanjer och lyckats lyfta fram internationell handel, en fråga som tidigare har varit ganska okänd och okontroversiell.
