– I februari slängde jag över 1,5 ton svamp. Grossisterna betalar dåligt och många tänker inte på att det handlar om närodlade och svenska produkter. Just nu är det för få köpare på Gotland och frakten över till fastlandet är dyr.
Vi träffas utanför ett före detta grisstall i Roma. Regnet duggar över oss och marken är lerig. Lokalen har Almahdi Almohamed fått hyra av Gröncentrum Roma.
– Jag fixade golvet själv och byggde väggar, sedan målade jag om och installerade ventilation och luftrenare.
Slitet har som sagt gett resultat. Men vägen till att bli egenföretagare har inte varit lätt för Almahdi Almohamed, för även om han har uppehållstillstånd så väntar han fortfarande på att få svenskt medborgarskap.
– Idag har fyra av mina sju barn medborgarskap. Jag och min fru väntar fortfarande på vårt, plus tre av barnen. Jag har egentligen åtta barn, med ett barn dog i kriget.
Misshandlades medvetslös
Det är svårt för Almahdi att prata om kriget och tiden innan flykten till Sverige. Men han gör ett försök när vi står omgivna att svarta säckar som dignar av ostronskivling.
– Hemma i Syrien jobbade jag som volontär för Rädda Barnen. Jag körde lastbil ut till byarna på landsbygden. Lasten innehöll blöjor, mjölk, mediciner och kläder till familjer som hade det svårt.
Men en dag blev han stoppad av polisen som anklagade honom för att vara regimmotståndare. Han förnekade anklagelserna och visade poliserna sin last. Polisen svarade med att bränna upp fordonet.
– De misshandlade mig medvetslös. Sex timmar senare vaknade jag i fängelset.
Under två månader satt Almahdi Almohamed fängslad utan rättegång. Han blev slagen och fick knappt någon mat. Först efter att familjen betalat motsvarande cirka 275 000 svenska kronor som muta till polisen blev han slutligen frigiven.
– Då var jag bara skinn och ben och min familj kände inte igen mig. Baba sa till mig att lämna landet omgående. Så jag flydde till Jordanien samma dag som jag kom ut från fängelset.
Grönsakshandlare i Syrien
Han har jobbat hela sitt yrkesliv som grönsakshandlare och i Syrien var han nästan självförsörjande.
– Det var jag, pappa och brorsan som drev gården. I Syrien är vi en storfamilj och vi har alltid haft goda kontakter med våra grannar och vi hade vänner som kom och gick i vårt hem. Här i Sverige är det annorlunda. Det är svårt att prata med sina grannar här, trots att vi bott fyra år i samma hus så säger vi bara ”hej, hej” till varandra.
Almahdi Almohamed pratar bra svenska och jag frågar honom hur han lärt sig språket så snabbt.
– Det är via företaget. Jag blev tvungen att lära mig massa saker om hur du startar upp en verksamhet och hur du kommunicerar kring den. Jag hade inget val, säger han och skrattar.
Hjälpen han fått i Sverige med sitt företag har haft stor betydelse berättar han. Även om han inte ville ta några banklån i början av sitt företagande.
– Jag sparade ihop 25 000 kronor själv och lånade 25 000 kronor av släkt och vänner. Sedan fick jag hjälp av staten att starta företag och kunde senare bilda ett aktiebolag.
Oroade sig över räntan
Det var framför allt räntan som Almahdi Almohamed oroade sig över. Han tyckte den var så hög. Men idag har han lån på banken och ett eget kreditkort.
– Att odla ostronskivling är lätt, mycket lättare än champinjoner. Plus att du inte behöver så mycket kompost heller. Klimatet här på Gotland är rätt torrt och svamp kräver förhållandevis lite vatten. Så tanken på att börja odla svamp kändes självklar när jag kom till Sverige.
Tidigt fick han uppleva hur annorlunda regelverket är för företagare i Sverige jämfört med Syrien.
– Där odlar man på sin gård, tar sin skörd och åker in till marknaden och säljer tills produkten är slut. Det finns inga mellanhänder. Grossisterna i Sverige tjänar 50 procent av mina pengar. Ibland kan vissa grossister ta veckor på sig innan de tar emot leveransen och antalet lådor som beställs varierar hela tiden.
Saknar sociala kontakten
Det är inte bara ett framgångsrikt företagande som gör att Almahdi Almohamed trivs i Sverige. En viktig inspiration för honom är att han kan odla på fritiden, på en kolonilott. Där sår och skördar han, tillsammans med sin familj, tomater, lök, vitlök, squash, persilja och koriander.
På kolonilotten händer det att han pratar lite med andra odlare. Annars är tystnaden det svåraste med att anpassa sig till det nya hemlandet.
– En del svenskar tänker annorlunda om ”oss som kommer utifrån.” Svenskar är inte så sociala. Jag blir glad att du frågar mig om mitt liv. Kontakter med människor leder till aktiviteter som sin tur leder till förändringar.
