De svenska hushållen var 2015 de fjärde mest skuldsatta i EU. De genomsnittliga belåningen låg på nära 180 procent jämfört med årsinkomsten, visar OECD:s senaste jämförelsedata. Skulderna utgörs till absolut största del av bostadslån och det finns inga tecken på att lånefesten är på väg att avta. SCB-statistik visar att bolånen ökar med över åtta procent per år och prisökningen på bostadsrätter tog åter rejäl fart i september efter en inbromsning under sommaren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är farligt om det händer något. Så länge det inte händer något i omvärlden spelar det inte så stor roll men vi har byggt upp ett skuldberg. Hushållen är ganska bra på att betala räntor och amorteringar så det är ingen stor risk för banksystemet. Istället drar man in på annat, så risken ligger på samhället i form av minskad konsumtion, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Låga räntor driver
Det som främst driver utvecklingen är de låga räntorna som gör det billigt att låna. Den årliga ökningstakten på över åtta procent är en bit under nivåerna före finanskrisen 2008 då den låg på tolv procent. Men inte ens bankerna själva tycker dagens lånenivåer är hållbara. En rimlig ökningstakt är runt fem procent per år, menar bland andra SEB.
I somras infördes amorteringskrav på nya bolån men det är inte en åtgärd som räcker långt för att komma till bukt med de ökande skulderna, enligt Stellan Lundström. Han vill se återinförd fastighetsskatt i kombination med att ränteavdragen successivt fasas ut.
– Man kan säga runt fem–sju år men inte längre och det måste ske genom någon sorts parlamentarisk uppgörelse. Partierna driver inte denna fråga, säger Stellan Lundström.
Regeringen och alliansen förde blocköverskridande samtal om bostadspolitiken fram till juni då de bröt samman. Före valet 2014 öppnade Socialdemokraterna för nedtrappning av ränteavdragen men i början av september i år gav Magdalena Andersson besked om att de blir oförändrade 2017 och förmodligen 2018. Moderaterna motsätter sig en förändring och att reformera ränteavdragen kräver en blocköverskridande överenskommelse, säger Fredrik Olovsson (S), ordförande i riksdagens finansutskott.
– Vi har inga förslag om att ändra dem under denna mandatperiod. De har legat på denna nivå under en mycket lång tid och ligger till grund för många människors investeringsbeslut. Ska det göras förändringar bör det vara något som sker i bred överenskommelse mellan blocken.
Att återinföra fastighetsskatten är heller inte aktuellt för Socialdemokraterna.
– Den var extremt impopulär och försvann därmed. I grund och botten måste skatter naturligtvis ha folklig acceptans för att kunna överleva, säger Fredrik Olovsson.
M vill vänta
Moderaterna vill varken införa fastighetsskatt eller trappa ned ränteavdrag och vill vänta med att diskutera ytterligare åtgärder mot skuldsättningen.
– Hushållens växande skulder ger skäl till oro. När det gäller åtgärder för att dämpa ökningen av skulderna är det viktigt att först analysera effekten av amorteringskravet innan ytterligare åtgärder införs. På sistone har det kommit signaler om att kravet haft en lugnande effekt på bostadsmarknaden, men det är ännu för tidigt att säkert veta, skriver Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson i mejl till Dagens ETC.
De långlada danskarna är i en klass för sig. Det genomsnittliga hushållet har lån på över 280 procent jämfört med den disponibla inkomsten. Men med en belåning på nära 180 procent av den totala hushållsinkomsten tillhör även svenskarna de i särklass mest skuldsatta folken i Europa. Siffrorna bygger på OECD senast tillgängliga jämförelsedata från 2014–2015 och inkluderar alla sorters skulder. Av dessa utgör bolån den absolut största delen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
- Danmark: 284%
- Nederländerna: 277%
- Irland: 207%
- Sverige: 179%
- Storbritannien: 151 %
- Portugal: 138%
- Spanien: 127%
- Finland: 127%
- Grekland: 115%
- Belgien: 112%
- Frankrike: 96%
- Tyskland: 94%
- Italien: 90%
- Österrike: 89%
- Estland: 83%
- Tjeckien: 69%
- Slovakien: 62%
- Polen: 62%
- Slovenien: 58%
- Lettland: 56%
Källa: OECD (senast tillgängliga jämförelsedata 2014-2015)
Svenskarna lånar som aldrig förr och det är rekordbilligt att göra det. Är du orolig över vad en räntehöjning skulle innebära för din ekonomi?
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Erik Hellström, 22, butiksbiträde, Malmö:
– Nej inte för egen del eftersom bor i hyresrätt. Däremot är jag orolig för världsekonomin i stort som jag tycker den hanteras ganska kasst. Vi lever i en kapitalism som kräver upprepade kriser för att kunna fungera och det drabbar alltid befolkningen.
Sofia Oldsberg, 31, socionom, Malmö:
– Nej, jag har bara lån på bostaden och vi har bundit räntan. Jag aktar mig för att ta några andra lån.
Kristina Skarvik, 46, egen företagare, Malmö:
– Nej, jag är nog mer orolig för att bostadsmarknaden drivs av en oro. Det skapar en gruppeffekt som sprider sig och gör att folk agerar i panik och börjar köpa eller sälja. Jag har rörliga lån själv och har inte bundit dem.
Evahanna Walum, 38, översättare, Malmö:
– Ja, och därför har jag precis bundit upp mitt lån på tre år. Det är för att räntorna är så låga och man vet aldrig när de kan stiga.
Mats Mellberg 61, pensionär, Nässjö:
– Nej, jag har inga lån längre. De är avbetalade. Men jag hoppas att räntan höjs för så låg som den är nu så driver den en del felaktiga beteenden. Eftersom vi varit med om räntor på 15 procent ser vi konsekvenserna åt det andra hållet nu, det finns de som skuldsätter sig för mycket när pengar inte kostar något.
