BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Klyftorna har växt sedan 1970-talet
Den franske ekonomen Thomas Piketty driver i sin bästsäljande bok ”Kapitalet i det 21:a århundradet” tesen att inkomstklyftorna ökat de senaste 30 åren eftersom kapitalinkomster växer i högre takt än tillväxten i ekonomin.
– Det du kan se i västvärlden är en slags u-formad kurva. Klyftorna var extrema för 100 år sen. De började minska från första världskriget fram till 40-talet, nådde en slags botten under efterkrigstiden och har sen dess börjat växa igen från 70-talet och framåt, sa Thomas Piketty i en intervju med SVT strax efter att boken kommit ut.
Sverige halkar ner på listan
I Sverige har vi i ett globalt perspektiv en relativt hög grad av ekonomisk jämlikhet, men jämfört med andra OECD-länder så har vi halkat ner på listan. Vi befinner oss numera på plats åtta eller nio, beroende på vilken mätmetod vi tittar på. Över oss på jämlikhetslistan finns alla de övriga nordiska länderna samt Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Belgien. Så sent som 2004 låg Sverige i topp.
Utsatta halkar efter
Om vi tittar på medianinkomsterna i olika grupper jämfört med hela befolkningen så har de rika grupperna blivit rikare och de fattiga fattigare. Grupper med negativ utveckling är bland annat ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda och personer äldre än 65 år.
Tillväxten kan hämmas
Det är inte bara moraliska eller ideologiska argument bakom viljan att minska ojämlikheten i samhället. Enligt studier kan samhällen med hög ojämlikhet också räkna med en lägre tillväxt.
Det är framför allt minskade investeringar i utbildning framför allt för samhällets fattigare grupper som kan leda till lägre tillväxt, det visar forskning från som ekonomen Federico Cingano gjort för OECD:s räkning.
Några viktiga begrepp
Relativ fattigdom: Istället för att bara se till absoluta tal så använder man ofta olika gruppers inkomst i förhållande till varandra för att mäta fattigdom. I LO-rapporten ”Makteliten” menar man att det ”visar på en grupp som riskerar att exkluderas från den ekonomiska standard som är normen i samhället”.
Decil och percentil: För att mäta inkomster i olika grupper i samhället delar man i bland upp befolkningen i deciler eller percentiler, tiondelar eller hundradelar. Den översta decilen i Sverige har i dag drygt 30 procent av inkomsterna, och om man delar den 90:e percentilen har med den 10:e så har den tre gånger så hög inkomst.
Gini-koefficient: Gini-koefficient är ett vanligt sätt att mäta ekonomisk jämlikhet, genom att varje persons inkomst jämförs med inkomsten för alla andra personer individuellt får vi ett värde på mellan 0 och 1. Sveriges Gini-koefficient ligger i dag på 0,274.
Median- eller medelinkomst? För att få ett genomsnitt som inte blir snedvridet av de med högst respektive lägst inkomst så använder man ibland medianinkomst. Då ställer man upp alla individers inkomster i stigande/fallande ordning och plockar ut den inkomst som hamnar i mitten.
En medelinkomst är däremot alla sammanlagda inkomster delat på antalet individer.
