Ekonomi.

2020-04-27 18:10
  • Bild: Shutterstock
  • Bild: TT
  • Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Så påverkas folkhälsan av ekonomisk kris

En olycka kommer sällan ensam, brukar det heta. Talesättet är lika sant i den pågående coronapandemin, vars efterbörd i form av försämrad folkhälsa kan komma att ta lika många liv som själva viruset.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Världen går just nu igenom sin kanske värsta kris i modern tid. Den pågående smittspridningen av covid-19 har hittills krävt drygt 200 000 människoliv, men det står utom tvekan att långt fler än så kommer att få sätta livet till innan pandemin ebbat ut.

Vad det officiella dödstalet slutligen land­ar på beror på hur väl världens länder lyckas begränsa smittspridningen och hålla antalet människor i behov av sjukvård under taket för sjukvårdens kapacitet. Vad det verkliga talet blir kanske vi däremot aldrig får veta.

Stort mörkertal

Dels kommer det vara svårt att veta exakt hur många som dött av viruset. Efter svininfluensan 2009 räknade till exempel Världshälsoorganisationen WHO med att 18 500 människor fått sätta livet till. Men 2012 publicerades en studie i tidskriften Lancet Infectious Diseases som uppskattade att den verkliga dödssiffran kan vara så hög som 579 000, bland annat eftersom en stor del av influensans offer sannolikt aldrig registrerades av sjukvårdssystemen. En liknande situation har redan uppkommit i och med de varningar om att dödsfall på till exempel äldreboenden runtom i Europa inte räknats in i den officiella statistiken.

Dels tillkommer de dödsfall som en befarad global, ekonomisk kris ofrånkomligen leder till. Till exempel via självmord. 2014 publicerades en studie i British Journal of Psychiatry som uppskattade att dessa ökade i Nordamerika och Europa åren efter finanskrisen 2007 med minst 10 000.

– Psykisk ohälsa påverkas ju av olika skäl under en ekonomisk kris, förklarar Johan Åhlén, psykolog och biträdande enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm. 

– Till exempel kan arbetslöshet, minskad inkomst och svårigheter med betalningar i slutänden leda till ökad nedstämdhet, depression och ångest. Det sker negativa förändringar i människors liv som de inte alltid lyckas hantera och som kan leda till känslor av hopplöshet.

Tiotusentals döda

Ännu en konsekvens av utbredd hopplöshet är ökat missbruk av narkotika. Nyligen uppmärksammade New York Post data från National Bureau of Economic Research och medicinska tidskriften Lancet som visar att för varje procentenhets ökning i arbetslöshet ökar antalet dödliga överdoser med 3,3 procent. 

Om man i ovanstående ekvationer lägger in de 32 procents arbetslöshet som vissa prognosmakare i USA befarar blir resultatet av coronakrisen kan det leda till att ytterligare 77 000 amerikaner dör på grund av självmord och överdoser de närmaste åren.

Något liknande gäller för alkoholkonsumtionen. I en studie från 26 europeiska länder, även denna publicerad i Lancet 2009 och med finanskrisen 2007 som bakgrund, kunde man visa att en ökning av arbetslösheten med 3 procent ledde till fler alkoholrelaterade dödsfall under den ekonomiska nedgången.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Tobaksvanor kan också förändras i en ekonomisk kris. Studierna som undersökt detta samband är visserligen få, men i både Italien och Grekland ökade antalet rökare bland både kvinnor och män i samband med den senaste finanskrisen. Data tyder dock på att andelen som aldrig rökt inte förändrades, utan att människor som tidigare varit rökare återupptagit de ohälsosamma vanorna.

– Men hälsoläget blir inte bara sämre, utan också mer ojämlikt, påpekar Cecilia Magnusson, verksamhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting.

Sämre utgångsläge

Förutom att arbetslösheten ökar i ekonomiska kriser är det också de som redan är mest utsatta som drabbas först och hårdast. Det handlar enligt Cecilia Magnusson om personer i låginkomstyrken, om tim- och visstidsanställda, grupper som redan har en sämre buffert för att klara ekonomiska påfrestningar och som redan har en sämre utgångshälsa och mindre gynnsamma levnadsvanor. 

De nämnda negativa förändringarna behöver dock inte slå lika hårt överallt. 

– Om man överför resultaten från studien om självmord från 2014 till Sverige borde kanske 100 personer fler ha tagit sina liv här, men någon sådan ökning såg man inte. Det talar för att antalet döda påverkas av ett samhälles skyddsnät, säger Johan Åhlén.

På tal om skyddsnät tror Cecilia Magnusson att skolan är en av de sektorer som samhället borde slå hårdast vakt om i kriser som denna. 

– Skola och utbildning är ju så viktigt på längre sikt, för möjligheterna att skapa sig ett bättre liv. Med stängda skolor riskerar man att öka ojämlikheten eftersom barn i svagare grupper inte får samma stöd hemma som barn till akademikerföräldrar. Och om man tappar för mycket kan det bli jättejobbigt att komma ikapp, säger hon.

– Men det är svårt att välja. Vi måste också se till att människor inte slussas ut i fattigdom, och för att klara av det måste vi skatteintäkter, så även företagen måste hållas under armarna.

Hopp finns

En ekonomisk kris behöver emellertid inte innebära ett kompakt mörkt moln över samhället för oöverskådlig tid framåt. 

– Vårt sätt att arbeta och konsumera har ju varit en diskussion i klimatkrisen. Nu plötsligt tvingas vi till ett mer hållbart beteende och delar av det kanske man håller fast vid i framtiden. Med det sagt så är ekonomisk kris och arbetslöshet inte det minsta bra så jag har svårt att romantisera det genom att peka på eventuella positiva effekter.

Ska kunna rida ut stormen

Bo Burström, professor i socialmedicin vid KI, hoppas att ett land som Sverige ändå ska kunna rida ut stormen på ett bra sätt. 

– Vi är ju ganska rika trots allt och har stora möjligheter att klara det här. Jag tänker på en studie av David Stuckler som visade att länder med högre utgifter för sociala insatser också hade en lägre alkohol- och suicidrelaterad dödlighet efter den ekonomiska krisen 2007, säger han.

– Även om vi har en hög andel äldre i befolkningen har vi svenskar en god hälsa i grunden, så kan vi bara ta oss igenom det här finns det hopp om att det inte ska bli för dramatiska och långtgående effekter på hälsan.

Dödstal efter olika pandemier

Hiv/aids

36 000 000

Sedan viruset först upptäcktes i Kongo 1976 har över 36 miljoner människor dött i aids. I Afrika söder om Sahara uppskattas 5 procent av befolkningen vara smittad.

Hongkonginfluensan 1968

1 000 000

Trots att dödligheten i influensan inte är bland de högsta spreds den snabbt och resulterade i en miljon döda världen över.

Asiaten 1956-58

2 000 000

Asiaten var ännu en influensa som under två års tid härjade i världen och tog livet av uppskattningsvis 2 miljoner människor.

Spanska sjukan 1918

20–50 000 000

Den kanske mest kända pandemin i modern tid är spanska sjukan som mellan 1918 och 1920 smittade 500 miljoner människor och dödade mellan 20 och 50 miljoner av dem. 

Digerdöden 1346-1353

75–200 000 000

Historiens kanske mest skräckinjagande pandemi var ­digerdöden som när den härjade dödade mellan 75 och 200 miljoner människor i Europa, Asien och Afrika. 

Källor: Reuters, Folkhälsomyndigheten, The Guardian, New York Post

Skillnader i hälsa

Skillnader i hälsa uppstår när det finns systematiska hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället med olika social ­position. 

Skillnaderna visar sig som en gradient i hälsa, det vill säga hälsoläget är generellt sämre hos grupper längst ned i den sociala hierarkin, för att bli allt bättre ju högre upp gruppen befinner sig.

En förklaring till denna skillnad är att skillnader i resurser inte bara leder till skillnader i risk för ohälsa mellan olika sociala grupper, utan också till skillnader i mottaglighet eller motståndskraft samt skillnader i sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa.

19

… procent av de som dött i covid-19 i ­Storbritannien är svarta, asiater eller andra minoriteter, trots att samma grupper bara utgör 15 procent av befolkningen.

47

… miljoner amerikaner kan komma att förlora jobbet som en följd av den pågående coronakrisen, enligt ekonomer på St. Louis, en av landets 12 federala banker, vilket skulle höja USA:s arbetslöshet till 32 procent.

400 000

… svenskar är nu inskrivna på Arbetsförmedlingen.