Ekonomi.

2021-06-13 15:20
  • Magdalena Andersson (S). Bild: Henrik Montgomery/TT
    Magdalena Andersson (S).
Puffetikett
Dagens ETC

Så blev ISK ett paradis för miljoninvesterarna

Finansminister Magdalena Andersson vill se över reglerna för investeringssparkontona ISK. ”Ett hot mot småspararna”, ropar kritiker.

Men den som tittar närmare på hur sparandet är fördelat kommer snabbt fram till en annan slutsats.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I slutet av maj meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att hon vill införa en miljonärsskatt för dem ”med stora förmögenheter”. En förändring som nämndes var en begränsning av investeringssparkontona ISK, en sparform som tillåter den som sparar i fonder och aktier att istället för att betala sedvanlig skatt på vinster betala en låg årlig avgift, för närvarande 0,375 procent, på det totala innehavet. Exakt hur ISK ska begränsas är oklart, men enligt finansministern kan det bli tal om ett tak på tre miljoner kronor.

Kritiken lät inte vänta på sig.

”Straffbeskattning av sparande”, ”sänder helt fel signaler”, ”rör inte småspararnas pengar”, ”uppenbar risk att den påverkar ekonomins funktionssätt negativt” har några av reaktionerna varit från tillfrågade experter och på ledarplats i media. 

Nordnets sparekonom Frida Bratt upprördes så mycket att hon startade en digital namninsamling kallad ”Rör inte vårt sparande!”.

”Syftet är att visa på hur stort och brett motståndet är mot att straffa sparande. Sparande är numera folkligt, och det tack vare ISK”, skrev hon i samband med att protestlistan lanserades, en lista som i skrivande stund närmar sig 36 000 namnunderskrifter.

Inspiration och uppmuntran kom från före detta Avanzaprofilen Claes Hemberg som 2017 startade en liknande protestlista efter att dåvarande regering beslutat att höja skatten på ISK med 0,25 procentenheter – en förändring som vid insättningar på 60 000 kronor enligt Svenska Dagbladet motsvarade omkring 40 kronors högre skatt.

Slagsida åt de rikaste

Men frågan är hur folkligt just ISK är och vems upprörda känslor det är som väckts.

Enligt Skatteverket fanns år 2020 strax över 4,5 miljoner ISK-konton – som dock inte ska läsas som att så många personer har ett sådant konto eftersom det både är möjligt att ha flera konton och att ett dödsbo äger ett. 

Någon officiell uppgift på det totala värdet för dessa konton finns inte, men reglerna för hur ISK-konton beskattas och summan på den så kallade schablonintäkten, som år 2020 låg på 13,8 miljarder kronor, visar att svenska folkets sparande i ISK-konton i fjol motsvarade 1 107 miljarder kronor.

Tack vare data från Riksdagens utredningstjänst (RUT) kan Dagens ETC också visa att merparten av dessa miljarder med stor sannolikhet – fördelningen av sparande enligt RUT:s data bygger på uppskattningar enligt Statistiska centralbyråns FASIT-modell – ägs av en minoritet sparare. Närmare bestämt äger de 10 översta procenten av spararna 71 procent av det totala ISK-sparandet – 786 miljarder kronor. Den allra översta procenten äger nästan 32 procent av den totala potten – 350 miljarder kronor. 

Småspararna då, de vars pengar upprörda röster kräver att staten ”inte ska röra”? Baserat på RUT:s fördelningsmodell har de 56 procent med lägst sparande ett genomsnittsinnehav på strax över 15 000 kronor. Totalt äger gruppen 38,5 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av det totala sparandet i ISK.

”Tagits över av rika”

Mot bakgrund av detta är det enligt Kalle Sundin, utredare på fackliga idéinstitutet Katalys, inte särskilt konstigt att Magdalena Andersson nu vill reformera ISK.

– Det är viktigt att påpeka att ambitionen med systemet var bra när det infördes, men nu har ISK tagits över av de rikaste. Att säga att det är till för småsparare är felaktigt. Tanken med systemet var ju aldrig att locka kapitalstarka investerare som sedan betalar minimalt med skatt, säger han.

Att reformera ISK handlar enligt Kalle Sundin helt enkelt om klassisk fördelningspolitik, där den med mycket kapital inte ska kunna utnyttja förmånliga skatteregler som är till för småsparare. Och det är inga småsummor det rör sig om. Enligt Riksrevisionen och finansdepartementet kan sparande i ISK sedan systemet infördes ha inneburit 156 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 

Och både Riksrevisionen och Konjunkturrådet tidigare riktat kritik mot ISK och föreslagit att den avskaffas. 

– Det är en sparform som skapar oreda i skattesystemet på grund av att dess skattesats avviker från motsvarande sparformer. Man får gärna förenkla fondsparandet, men det får inte ske genom att destabilisera skattesystemet, sade till exempel Daniel Waldenström, professor vid Institutet för näringslivsforskning och ansvarig för Konjunkturrådets ovan nämnda rapport, till Svenska Dagbladet senast ISK debatterades 2017.

Miljarder i potten

Hur mycket extra kosing till statskassan en reformerad ISK skulle innebära är det ingen som vet. Dels för att ett skarpt förslag ännu inte presenterats – allt som nämnts är ett tak på tre miljoner kronor, dels för att placeringar i ISK varierar beroende på börsens rörelser och räntenivåer. 

Svenska Dagbladet har ändå försökt räkna på ett scenario där ett tak på tre miljoner kronor sätts på innehav i ISK. För den översta procenten sparare skulle detta innebära att den årliga skatten stiger från 64 000 till 800 000 kronor, under förutsättning att alla pengar ovanför taket placeras i en vanlig aktiedepå.

Om denna ökade skatteintäkt på 736 000 kronor per person multipliceras med antalet konton som enligt FASIT-modellen borde tillhöra den översta procenten sparare skulle ett infört tak kunna ge ett tillskott till statskassan på 30,5 miljarder kronor.

– Skattebetalarna har under pandemin i praktiken bekostat stora stödpaket för att rädda bolag och marknader som de stora investerarna i ISK har varit beroende av. Att de investerarna nu ska vara med och bidra till att rusta upp statsfinanserna och välfärden efter pandemin är alldeles självklart, och det tror jag att de allra flesta skulle hålla med om, säger Kalle Sundin.

”Falska argument”

Han påminner också om att många av de kritiska röster mot planerna hos den Magdalena Andersson-ledda arbetsgrupp inom S  som ligger bakom förslaget är sådana som har ett egenintresse i att ISK kvarstår oförändrat. Till exempel Nordnet har enligt Frida Bratt 10 procent av sitt kapital i just ISK, medan Avanza uppges ha hela 40 procent av kapitalet i ISK. 

Hur borde systemet reformeras enligt er på Katalys?

– Det jag vill se är ett konstruktivt samtal om hur vi utformar ISK för småsparare. Det behövs ett tak, men var det ska ligga kan diskuteras. Sen bör vi också titta på att införa progressiv beskattning i systemet. Jag ser ju mycket hellre en sådan diskussion än en som fokuserar på de här falska argumenten från högern och vissa bankekonomer om att systemet i sin nuvarande form är för småsparare.

Vad är ISK?

Ett investeringssparkonto (ISK) är en samlingsplats för olika slags sparande, exempelvis fonder och aktier. 

Innehavaren betalar ingen skatt på de eventuella vinsterna i ett sådant. Istället betalar personen en årlig skatt som baseras på värdet av tillgångarna på kontot. 

 

Arbetsgrupp inom S

Förslaget om att begränsa ISK kommer från arbetsgruppen ”Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa” inom Socialdemokraterna, vars uppdrag varit att ”identifiera viktiga politikområden och lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska och sociala jämlikheten i Sverige”.