– Det mest uppenbara är bolåneräntorna. Jag tror att bankerna kommer att passa på och följa med Riksbanken upp, och höja litegrann. Det är allmänt accepterat, men i det här fallet inte nödvändigtvis helt befogat.

Det säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, och fortsätter:

– Minusräntan har varit en stor kostnad för bankerna. Denna kostnad har man tagit ut genom bland annat högre marginal på bolånen. Om minusräntan nu upphör innebär det faktiskt en lättnad för bankerna, så egentligen kan man argumentera för att bolåneräntorna inte borde öka. Detta är också något man kan ha med sig in i förhandling med banken.

Behöver man, som privatperson, tänka på något särskilt nu när räntan höjs?

– Man bör ändå vara beredd på att bankerna kommer att höja bolåneräntan något. Men man behöver inte rusa iväg och binda sina lån. Signalen från Riksbanken är att reporäntan kommer ligga kring noll ganska många år framöver.

– Tyvärr kan man nog inte vänta sig ränta på sitt sparkonto efter denna höjning. Då måste reporäntan upp ännu mer, säger Frida Bratt.

Minusränta sedan 2015

I februari 2015 fattade Riksbanken det historiska beslutet att införa negativ reporänta, och den har hållit sig under nollstrecket sedan dess. Därmed avslutas nu en nästan fem år lång period med minusränta.

– Höjningen visar att Riksbanken är fast beslutad att komma bort från experimentet med minusränta. Egentligen finns det ingen uppenbar anledning att höja reporäntan just nu. Inflationen är inte så hög, och vi ser en avmattning i ekonomin.

Detta har lett till en diskussion om det verkligen är rätt tajming för höjningen.

– Samtidigt har Riksbanken också fått kritik för minusräntan, bland annat på grund av att det lett till en försvagning av kronan. Så det är en ganska jobbig sits, och nu signalerar Riksbanken att man vill ta sig härifrån, säger Frida Bratt.