Tema: Arbetstidsförkortning

Rätt till kortare heltid – en kvinnofråga

Bild: Bild: State Library of South Australia/public domain

Dagens ETC. Vad är de mest relevanta feministiska aspekterna på arbetstidsförkortning i dag? Både krav på arbetstidsförkortning och krav på heltid – alltså möjligheten till arbetstidsförlängning – har hörts i den svenska politiska debatten under decennier. Kan feminister vilja båda delarna? Ja, det kan de, skriver ekonomihistorikern Ann Ighe.

Ann Ighe

Heltid som norm är ett krav som på senare år uttalats för att komma till rätta med att många arbetsgivare, framför allt inom vård och omsorg, har byggt sina organisationer på deltidsarbeten. Av olika skäl har kvinnor ”valt” att lönearbeta på det viset. Deras fackförbund och flera politiska partier tycker att det är dags att de slutar med det. Men vilken är då egentligen normen för heltid? Där har under årtionden kvinnorörelsen och andra aktörer ställt de viktiga frågorna om tid, pengar och makt på ett annat sätt. Grovt kan man säga att manligt dominerade fackförbund har förordat längre sammanhängande semester som främsta form för arbetstidsförkortning, medan kvinnors organisationer har förhållit sig till arbetstiden i vardagen. Så ja, uppenbarligen kan feminister vilja båda delarna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .

Betala per vecka

Från
Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från
Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Detta ingår:

  • Tidning varje dag i veckan
  • Läs den digitalt när och var du vill
  • Läs låsta artiklar på ETC.se
  • Tillgång till arkivet på sajt och i app
  • Garanterat inga fossila annonser

Ann Ighe