Ekonomi.

2020-08-18 15:45
Oljefält i North Dakota, USA. Bild: Eric Gay/AP
Oljefält i North Dakota, USA.
Puffetikett
Dagens ETC

Oljejättarna tvingas till massiva nedskrivningar

Världens största oljeföretag har nedvärderat sina tillgångar med drygt 750 miljarder kronor. Coronapandemin skyndar nu på skiftet bort från fossila bränslen, enligt tankesmedjan Carbon tracker.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efterfrågan på fossila bränslen har drabbats av sin största krasch på 25 år. Anledningen är pandemin och de nedstängningar av samhällen som en lång rad länder genomfört för att hejda spridningen av viruset.

Detta har bidragit till att sju av världens största oljeföretag har sänkt sina prognoser för oljeprisernas utveckling. De har även nedvärderat sina olje- och gasprojekt med sammanlagt motsvarande 757 miljarder kronor, rapporterar The Guardian.

Började före pandemin

Siffror från Carbon Tracker, en klimatekonomisk tankesmedja, visar att under de senaste tre månaderna har oljebolagen BP, Total, Chevron, Repsol, Eni, Royal Dutch Shell och norska Equinor sammanlagt nedvärderat sina tillgångar med närmare 480 miljarder kronor.

Utvecklingen började i och med ökat politiskt stöd för en övergång från fossilbränslen till förnyelsebara energikällor. I slutet av 2019 skrev det franska oljeföretaget Total och spanska Repsol ner värdet på sina tillgångar med 54 miljarder kronor, med hänvisningar till hårdare klimatpolitik från ländernas respektive regeringar, skriver The Guardian.

–  Jag tror att vi börjar se att övergången till en mindre fossiloberoende ekonomi har inletts, säger Tim Donaghy, forskare på Greenpeace i USA, till Dagens ETC.

Oundviklig trend

Tim Donaghy:

– Marknaden har börjat röra sig i den riktningen. Det som behövs nu är politiska åtgärder som gör att den övergången sker kontrollerat, utan att arbetare och samhällen som är beroende av olje- och gasutvinning drabbas.

USA och oljeexportorganisationen Opec förhandlade nyligen fram ett avtal om att minska oljeproduktionen med 9,7 miljoner fat per dag för att stabilisera de sjunkande oljepriserna, men frågan är om det är tillräckligt. Andrew Grant, oljeexpert på Carbon tracker, säger till The Guardian att pandemin har satt fart på en oundviklig trend som pekar mot lägre oljepriser, och som också kan leda till att pensionsfonder som investerar i oljeföretag är ute på hal is.

Konservativt i USA

Brittiska BP möter utvecklingen genom att satsa mer på förnyelsebar energi, enligt egen utsago, och räknar med att producera 40 procent mindre olja och gas till år 2030. Amerikanska oljeföretag är betydligt mer konservativa när det gäller löften om omställning, och tycks hoppas på att prisutvecklingen ska vända, enligt Carbon trackers bedömning.  

– Pandemin har exponerat svagheter som länge funnits under ytan i industrin, säger Tim Donaghy från Greenpeace.

– Pandemin har sänkt efterfrågan på olja, och mycket av den efterfrågan kanske aldrig kommer tillbaka. Det kan bli fråga om en permanent förändring av marknaden.

Sänkta prognoser

• Oljejättarna väntar sig prissänkningar på olja inom en snar framtid.

• Brittiska BP har skrivit ner sina prognoser med nästan en tredjedel och väntar sig oljepriser på genomsnitt 480 kronor per fat olja mellan 2020 och 2050.

• Shell har sänkt sina prognoser över framtida oljepriser från i genomsnitt 522 kronor per fat till 304 kronor i år. De väntar sig dock att priset kommer vara tillbaka på 522 kronor per fat till år 2023.

• Utvecklingen har fått båda företagen att kraftigt skära ner på utdelningen till aktieägarna.

Källa: The Guardian