Ekonomi.

2020-01-29 12:50
Bilder: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Nya siffror: Klyftorna minskade 2018 – men har vuxit över tid

Klyftorna minskade något 2018, visar SCB:s senaste statistik. Men på längre sikt har inkomstskillnaderna ökat rejält i Sverige. Det beror främst på skenande kapitalinkomster i toppen och försämrade ersättningar för arbetslösa och sjuka.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Inkomstskillnaderna minskade 2018, efter att ha ökat under många år, säger Johan Lindeberg, utredare på SCB.

Det handlar om de disponibla inkomsterna, inklusive kapitalvinster.

De i toppen hade en något sämre inkomstutveckling, vilket främst beror på att kapitalinkomsterna – som är koncentrerade till de mest välbeställda – minskade 2018 jämfört med 2017. Samtidigt fick de fattigaste det lite bättre.

– Gruppen med låg ekonomisk standard krympte en aning, säger Johan Lindeberg.

Växande klyftor över tid

På längre sikt har dock klyftorna vuxit i Sverige. Från att ha varit världens mest jämlika land har vi dalat i jämlikhetsligan.

Sedan 1991, när Carl Bildt blev statsminister och krisen drog in över landet, har svenskarna fått ett rejält standardlyft. Medelinkomsten har ökat med 73 procent efter inflation. Vilket inte är så konstigt eftersom den totala ekonomiska kakan har vuxit.

Men vissa har fått betydligt mer än andra. Inkomsterna för den översta decilgruppen, den tiondel som tjänar mest, har ökat med 127 procent. Inkomsterna för den nedersta decilgruppen, den fattigaste tiondelen, har bara ökat med 28 procent.

1991 kammade decilgrupp 10, den mest välbeställda tiondelen, hem 20 procent av alla inkomster. 2018 hade andelen ökat till 26 procent. För decilgrupp 9 är andelen i princip oförändrad. Alla andra decilgrupper är relativa förlorare, särskilt de två nedersta.

– Sedan 1990-talet har inkomstskillnaderna ökat rejält, oavsett vilket mått man än tittar på. Till stor del beror det på ökade kapitalinkomster i toppen och på att de sociala transfereringarna inte har hängt med löneutvecklingen, säger Johan Lindeberg.

De två nedersta tiondelarna får drygt 20 procent av inkomsten från löner. Resten består av pensioner, a-kassa, sjukpenning, sjukersättning och bidrag. Och sedan 1990-talet har trygghetssystemen försämrats. Nivåerna har sänkts, eller inte räknats upp med lönerna.

Fördubblad andel av kakan

Den översta procenten har nästan fördubblat sin andel av kakan, från 4,6 till 8,7 procent. Den nedra halvans andel har samtidigt minskat från 35 till 30 procent. Och andelen med låg ekonomisk standard – den relativa fattigdomen – har fördubblats från 7,3 till 14,6 procent 1991-2018.

2018 hade den översta tiondelen i snitt åtta gånger högre inkomst än den nedersta tiondelen. 1991 var relationen 4,5 gånger.

Sammantaget innebär det att ginikoefficienten – det internationella standardmåttet på inkomstskillnader – har ökat från 0,23 till 0,31.

Det har alltså blivit längre mellan pinnhålen på klasstegen. Samhället har dragits isär.

2018 minskade visserligen ginikoefficienten, från 0,32 till 0,31. Johan Lindeberg tycker dock att det för tidigt att tala om ett trendbrott. Kommande år får utvisa om skillnaderna fortsätter minska eller om de ökar igen.

Det som talar emot en utjämning är att 2019 var ett bra börsår, och att kapitalinkomsterna i toppen förväntas öka kraftigt, men också att tillväxten mattas av och att arbetslösheten ökar, samt att ersättningsnivåerna i trygghetssystemen fortsätter halka efter. Från 2020 har också värnskatten på de högsta inkomsterna slopats, vilket lär påverka fördelningen.

Fakta

127 procent – så mycket ökade inkomsterna 1991 och 2018 för den tiondel som tjänar mest.

26 procent – av alla inkomster tillföll den översta tiondelen. En ökning från 20 procent 1991.

14,6 procent – hade låg ekonomisk standard 2018, en fördubbling sedan 1991.

0,31 – var ginikoefficienten i Sverige 2018, en ökning från 0,23 1991.