Samtidigt som allmännyttans hyresrätter börjar ombildas i Stockholm igen pågår en motsatt trend över landet. Nära 1 200 lägenheter i ett antal svenska kommuner har det senaste året omvandlats från bostadsrätter till hyresrätter.
– Det beror på att man inte kan sälja till de priser man vill. Det finns ett överutbud i vissa segment med dyra nyproducerade bostadsrätter, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev
– Det andra skälet är kreditrestriktioner, att folk inte kan låna lika mycket. Affärsidén bakom bostadsrättsproduktionen har varit ständigt ökad efterfrågan och ständigt högre priser, men helt plötsligt finns inte det intresset längre.
Svårsålt
Enligt Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, är fenomenet med att göra om bostadsrätter till hyresrätter vanligt förekommande.
– Det finns ett antal svårsålda bostadsrätter och då är det en affärsidé för en större aktör att omvandla till hyresrätter för att i alla fall få in en hyra. Det är en ganska tidstypisk åtgärd när man producerat för mycket av en viss vara och inte får in tillräckligt med intäkter, säger han.
Marknaden har mattas av, menar Lundström.
– Ja, den är delvis mättad. Generellt har man producerat för många bostadsrätter i en viss prisklass som gör att de är svårsålda.
”Spännande”
Hem & hyra listade i oktober nio olika bostadsprojekt med totalt 1 109 bostadsrätter som omvandlats till hyresrätter, från Malmö till Mölndal och Uppsala. Men främst handlar det om Stockholmsområdet, där tänkta bostadsrätter har blivit hyresrätter i kommuner och stadsdelar som Sundbyberg, Jakobsberg, Solberga, Nynäshamn och Märsta.
Flest lägenheter har bostadsbolaget Wallenstam omvandlat, 370 stycken totalt.
Senaste exemplet är Bandhagen i södra Stockholm, där kommunala Stockholmshem har köpt 84 bostadsrätter som nu ska bli hyresrätter.
Martin Hofverberg menar att ombildningen i Bandhagen skiljer sig från de andra exemplen.
– Det vi har sett tidigare är när företag som har byggrätten inser att det inte går att få ihop och gör om till hyresrätter. Men i fallet med Bandhagen är det i stället allmännyttan som har köpt en byggrätt från någon som tänkte bygga bostadsrätter, men inte fick ihop kalkylen. Det här är ett väldigt spännande sätt att använda allmännyttan. Det är helt rätt och riktigt, säger han.
Är det här en växande trend?
– Det är sannolikt att vi ser mer av det här under året, ja. Men det är ingen långsiktig lösning för att få till fler hyresrätter. Bostadsproduktionen går ju i stå. Vi tycker att alla upplåtelseformer behövs. Det här ett tecken på att nånting brister i systemet just nu. Man har byggt till förväntad prisnivå, men efterfrågan sviker. Vi kan glädjas åt alla hyresrätter som kommer till, men det finns inget att glädjas åt i utveckligen i stort. Det här är inget som långsiktigt löser bostadsförsörjningen.
Samtidigt ska den blågröna alliansen i Stockholms stad nu inleda en ny våg av ombildningar från allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter. Hur går det ihop?
– Jag tror att ombildningarna i Stockholm är drivna av två saker. Dels finns det en vilja att ombilda i områden som de anser har för många hyresrätter i dag. Sedan är det en finansieringsfråga, att man ser en god affär i att sälja ut. Jag tror inte att ledningen drivs av någon antipati mot hyresrätter.
”Måste till nya grepp”
Enligt Boverkets prognoser minskar bostadsbyggandet de kommande åren. Bedömningen om ett behov på 67 000 färdigställda bostäder årligen är i budgeten för 2019 nere på 50 000 påbörjade bostäder och blott 45 000 för 2020. Samtidigt rapporterar 243 av Sveriges 290 kommuner att de har bostadsbrist.
– Det minskade bostadsbyggandet är min största oro. Gapet vidgas och bostadsbristen blir större. Det krävs något annat än den befintliga bostadspolitiken för att lösa frågan, som statliga topplån till exempel, säger Martin Hofverberg.
Stellan Lundström tror att en ny upplåtelseform kan bli vanligare framöver.
– Det vi kommer få se mer av längre fram är så kallade hyrköp. I dag är marknaden sådan att ungdomar har svårt att ta sig in, de saknar kontantinsats. Då hyr man och betalar av kontantinsatsen med tiden. Det är en variant av en ny form, som exempelvis finns i Finland och nere på kontinenten.
Nybyggandet minskar och bostadsbristen ökar i stort sett över hela landet. Hur allvarligt är det?
– Det måste till en bostadspolitik. För närvarande har vi ingen bostadspolitik. Den är puts väck. Staten måste gå in med garantier för att få till bostadsbyggandet. Statliga topplån kan vara ett alternativ, och social housing, också. Det måste till nya grepp, säger Stellan Lundström.
