Ekonomi.

2020-08-24 10:50
Foto: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Ny rapport dödar myten om ett jämlikt Finland

En rapport av den social­demokratiska tankesmedjan Kalevi Sorsa fonden visar att inkomstklyftorna i Finland ökat. Något som slog ner som en bomb. Det här utmanar landets egen självbild. Men:

”De rika har blivit allt rikare”, säger projektledaren Maija Mattila.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Rapporten ”Eriarvoisuuden tila Suomessa 2020”, fritt översatt ”Ojämlikhetstillståndet i Finland 2020”, släpptes nyligen och har fått stor uppmärksamhet i Finland. När Dagens ETC når Maija Mattila, projektledare för den socialdemokratiska tankesmedjan Kalevi Sorsa, är hon omtumlad efter att ha suttit i intervjuer hela dagen innan.

– I går (måndag) var rapport­en huvudnyhet i alla finska medier och vår webbplats kraschade ett tag för att det var så många som ville ladda ner den. Det var också många som kommenterade på Twitter, en del ifrågasättande. Men statistiken finns ju där och går inte att förneka, säger hon.

Nya mätinstrument

Vad är det då som skapat så stort intresse? Rapporten visar att Finland inte alls är så jämlikt som tidigare hävdats. Det banbrytande med rapporten är att den genom att införa nya mätinstrument visar på inkomstskillnader som tidigare inte kommit fram, menar Maija Mattila som redigerat rapporten.

– Finland är ett av de mest jämlika länderna i Europa, men inte så jämlikt som man trott. Diskussionen om inkomstskillnader har tidigare handlat om att vi hade störst tillväxt av inkomstskillnader av OECD-länderna under 90-talet, men att skillnaderna planade ut i början av 2000-talet och att vi sedan inte hade någon ökning i skillnad under 2000-talet. De som sagt det refererar till Gini-­koefficienten. Men med andra mätinstrument syns att skillnaderna gått lite upp och lite mindre ned under 2000-talet. De senaste åren har skillnaderna ökat, säger hon.

Beror på skattereform

Det som står bakom ökningen är att de rika blivit rikare. I rapporten har forskarna Marja Riihelä och Matti Tuomala i ett kapitel jämfört utvecklingen av inkomster mellan två tidsperioder, 1966–1990 och 1990–2017 och sett ett omvänt förhållande. Under den första perioden ökade inkomsterna mer ju lägre inkomstklassen var. I den andra perioden var utvecklingen tvärtom, ju högre inkomstklass desto mer ökade inkomsterna. Utvecklingen kan kopplas till införandet av det differentierade skattesystemet i Finland 1993, som ger olika beskattning av inkomster från arbete och kapital, menar forskarna.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– I Finland har vi bara två nivåer av skatten på kapitalinkomster, 30 eller 34 procent. Allt över 30 000 euro beskattas lika, det spelar ingen roll hur mycket man tjänar. En av de viktiga resultaten i rapporten är att de allra rikaste blev rikare. Även under finanskrisen fortsatte de klyftorna att växa, säger Maija Mattila.

Vill höja skatten

För att minska inkomstklyftorna föreslår forskarna att man inför en progressiv beskattning, en skattesats som höjs i relation till inkomsten, på alla inkomster, även den som kommer av ägande.

– Vi skulle också kunna minska klyftorna genom att höja lönerna innan skatt, särskilt för låglönearbeten. Fackförbundens ställning skulle därför behöva bli starkare, särskilt för dem med riktigt låga inkomster, säger Maija Mattila.

I rapporten medverkar 20 forskare från olika forskningsområden och det är inte bara den ekonomiska ojämlikheten som undersöks utan även den sociala. En annan skillnad som ökat är utbildningsnivån, där det blivit ett allt starkare förhållande mellan barnens utbildningsnivå och föräldrarnas.

– En viktig lösning som forskarna lyfter där är att det är viktigt med hög kvalitet på utbildningen för alla tidigt, det jämnar ut skillnaderna senare i livet. Mer guidning i skolan från till exempel studievägledare behövs också för att barnen inte ska bli så beroende av sina föräldrar. Där har regeringen redan tagit initiativ till att utvidga skolplikten till dess att man fyllt 18 år. Beslutet är taget men inte infört i lagstiftningen ännu, säger Maija Mattila.

Ett annat område som lyfts är ojämlikhet genom rasism i skolan. Forskningen i det kapitlet är dock byggt på kvalitativa intervjuer med elever i ett begränsat område, så det är inte representativt för hela Finland, poängterar Maija Mattila.

Etnonationalistiska tendenser

– Det är också svårare att jämföra utvecklingen i tidsperspektiv där. Men Finland är ett av de mest rasistiska länderna i Europa, enligt annan forskning. Vi kan inte vara jämlika om vi är rasistiska och diskriminerar. De etnonationalistiska tendenserna har blivit ganska starka, så det handlar nog mycket om ideologi och går inte bara att koppla till ekonomiska skillnader, även om man generellt har mindre anledning att vara rasistisk om man själv har det bra ekonomiskt.

Sverige har en av OECD:s lägsta skatter på egendom och så starkt ökande inkomstklyftor att regeringen tillsatte en Jämlikhetskommission. Ett av deras förslag är att återinföra förmögenhetsskatten. Vad hoppas ni få för gensvar politiskt på rapporten?

– Finlands regering förhandlar budgeten just nu och vi hoppas förstås att jämlikhetsperspektivet kommer inkluderas i den. Genom att vi har en socialdemokratisk regering och är en socialdemokratisk tankesmedja så är chanserna ganska goda till att vi blir hörda, säger Maija Mattila.

20 forskare ligger bakom

Rapporten Eriarvoisuuden tila Suomessa 2020 (Ojämlik­hets­till­ståndet i Finland 2020) av social­demokratiska tanke­smedjan Kalevi Sorsa fonden har samman­ställts av 20 forskare från universiteten i Helsingfors, Åbo, Tammer­fors och Jyväskylä och redigerats av projekt­­ledaren Maija Mattila. Till skribenterna hör dessutom forskare från Institutet för Hälsa och Välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral.

Gini

Gini-koefficient är en ekonomiskt måttenhet på ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, hos en befolkning.