– Kommissionen har flera gånger skjutit upp förslaget, men vi kan inte vänta längre. I dag arbetar mellan 60 och 75 miljoner människor inom textilsektorn. Kvinnor utgör 80 procent av arbetsstyrkan, är längst ner i den hierarkiska ordningen och arbetar ofta under oacceptabla förhållanden för svältlöner. 

Den ideella organisationen Swedwatch har tillsammans med andra europeiska organisationer arbetat för att EU ska ta fram ett liknande direktiv. Anna Åkerblom som är jurist på Swedwatch vill se att en HREDD-lag inom EU ska möjliggöra för de människor vars rättigheter påverkas negativt av företags verksamhet, ska ha en reell möjlighet att ställa företagen till svars juridiskt. Brotten mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring sker sällan i moderbolagets hemland utan i länder utanför Europa där leverantörerna finns eller produkterna hämtas från. 

– Den stora poängen här är ju att företagen inte har haft några legala krav på sig att göra riskanalyser och följa upp och se hur ens leverantörer och dotterbolag sköter sig, säger hon.

”Duger inte” 

Men förslaget som presenterades under onsdagen gäller endast bolag av en viss storlek, vilket innebär att de allra flesta bolag inte kommer att falla under lagen. Ett bakslag, säger Alice Bah Kuhnke.

– Det duger verkligen inte. Vi kommer kämpa för att lagen ska omfatta alla företag. Därtill hade vi velat se mycket mer konkreta krav kopplade till företagens ansvar för klimatet. Det ska varken gå att tjäna pengar på att kränka mänskliga rättigheter eller genom att förstöra klimatet för kommande generationer.

Även Swedwatchs Anna Åkerblom uttrycker stor besvikelse över lagförslagets brist på omfattning och skarphet.

– Vi är jättebesvikna, förslaget har urvattnats till att omfatta få bolag. Det är inte så att riskerna för människor och miljö blir mindre för att företagen är mindre. 

Om lagen går igenom så kommer det inte att innebära en stor skillnad, men de människor utanför Europa kan få rätt att döma bolag i europeisk domstol. Samtidigt gäller lagförslaget inte de systematiska hinder som finns för de drabbade som försöker söka upprättelse, till exempel i form av enorma rättegångskostnader, menar Åkerblom.