Andreas Thörneby är specialist i allmänmedicin och driver det satiriska kontot Doktor Glad på Twitter. Där belyser han orimligheter i nätläkarvården, med udden riktad mot politiker och tjänstemän som möjliggör nätläkarföretagens expansion.

– Företagen gör ju inget fel eller olagligt, de agerar bara som de vinstdrivande företag de är. De enskilda läkarna och sköterskorna gör heller inget fel, de följer garanterat sin etiska yrkeskompass. Och allt är inte dåligt med en tillgänglighetssökande utveckling, men problemet är att det finns incitament till att göra sjukvård av sånt som egentligen är egenvård, säger Andreas Thörneby.

I juli 2019 protesterade Doktor Glad mot att kallas snuv-app: ”Vi behandlar faktiskt riktiga sjukdomar! Som myggbett. Och solbränna”. Ett satiriskt inlägg i debatten, men två år senare annonserar nätläkarföretaget Kry om just insektsbett.

För ett par år sedan skämtade jag om fria läkarbesök för myggbett, genom mitt onda alter ego @doktor_glad. En sjuk spaning, tänkte jag.

Det är inte kul längre. Vad fan håller ni på med? https://t.co/WMaAzx9W6d pic.twitter.com/IyRtUDgn6W

— Andreas Thörneby (@thorneby) June 2, 2021

När Andreas Thörneby twittrade om att skämtet blivit verklighet svarade Kry att man inte ska söka vård för ett vanligt myggbett och att deras patienter inte gör det. Det ger Andreas Thörneby inte mycket för:

– De har ju själva skapat ett klimat där det inte bara är tillåtet, utan också lämpligt, att söka kvalificerad sjukvård för vad som helst. Det finns inget som är för litet, det är vad man kommunicerar i sin marknadsföring. Att sedan påstå att det bara är de riktigt sjuka man syftar på, det är inte trovärdigt.

Jonas Beltrame-Linné är presschef på Kry och säger att annonsen tydligt åsyftar besvärliga insektsbett och att det är olyckligt om det tolkas på annat sätt.

Ger ökande kostnader

Kry är inte unikt, många nätläkarföretag annonserar om vård för lättare åkommor. Men när tröskeln för vad man söker vård för sänks, ökar samhällets kostnad. Och det är regionerna, alltså skattebetalarna, som står för notan. I flera regioner är besök hos nätläkare gratis för patienten, men nätläkarbolagen debiterar patientens region med 500 kronor per besök.

Marina Tuutma är ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen och är bekymrad över nätläkarbolagens marknadsföring. Även hon menar att företagen utformar den så att de skapar ett vårdbehov.

– Det finns redan gratis information om insektsbett och mycket annat på Vårdguiden, eller så kan man ringa en vårdcentral utan att det kostar något för regionen. Rådgivning är inbyggt i systemet, utan extra kostnader för vare sig patienter eller skattebetalarna. Jag är för den nya utvecklingen med digitala besök, men inte i den form som det är nu. Vård som finansieras med begränsade skattemedel måste utgå ifrån medicinska prioriteringar, där det som är allvarligast ska komma först.

”Krävs politiska beslut”

Andreas Thörneby betonar det politiska ansvaret och att det är naivt att tro att ett vinstdrivande företag ska avstå från pengar.

– De får en klumpsumma skattepengar för varje insats de gör, oavsett hur liten och meningslös den är. En logisk följd är att man maximerar antalet snabba och lätta besök för att maximera antalet klumpsummor, säger han och fortsätter:

– Ingen annan sjukvård jobbar på löpande räkning. Pengarna tar slut för oss andra, det är ju budgeterat. Men nätläkarföretagen tillåts jobba över länsgränserna på löpande räkning: en patient betyder ett betalt besök, helt utan gräns. Det är ett stort problem och det är bara politiska beslut som kan stoppa det.