BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Vi vill dels se till att järnvägsunderhållet är statligt och inte så uppdelat som nu på massor av entreprenörer. Det är ingen som har koll på järnvägens status och vilket underhåll som behövs.” Det sa Stefan Löfven i en intervju med Sveriges Radio ett par veckor innan valet 2014.

Men för att få kontroll över underhållet av järnvägen lovade Socialdemokraterna också att höja anslagen med 10 miljarder jämfört med Alliansens budget över den så kallade planperioden, vilket är en tolvårsperiod.

I förra veckan presenterade regeringen så sin nya infrastrukturplan som sträcker sig fram till 2029, Man kallar det för den största satsningen i modern tid, och järnvägsunderhållet höjs med 47 procent.

Järnvägen har underhållsskuld

På fackförbundet Seko menar man visserligen att satsningen är stor, hela infrastrukturplanen är en rejäl satsning – men att det inte kommer att räcka.

– De ökar budgeten rejält, det är 100 miljarder mer än den borgerliga regeringen la. Men tyvärr kommer inte pengarna att räcka, säger Kristoffer Arvidsson, utredare på fackförbuundet Seko.

Han menar att järnvägsunderhållet släpat efter under många år och att inte ens en historiskt hög satsning som regeringens kommer att kunna kompensera för detta.

– När det gäller järnvägen så finns en underhållsskuld som inte går att eliminera under de här tolv åren som infrastrukturplanen gäller. Det saknas 40 miljarder, säger han.

– Det här kommer bara att räcka till att upprätthålla dagens standard, och den är ju inte jätte­bra som vi alla vet.

Det är all sorts infrastruktur som är eftersatt, växlar, signalsystem och spår. Det kan låta som stora summor, men behoven av investeringar är enorma menar Kristoffer Arvidsson.

– Ska man åtgärda problemen så måste man helt enkelt byta ut de komponenter som är slitna, och det räcker inte de här pengarna till, säger han.

Utmaning att hitta tid

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har inte haft tid att göra en intervju med Dagens ETC. Men i ett mejl kommenterar han kritiken från Seko och upprepar att satsningen är rekordstor och att det utöver anslagen tillkommer pengar från banavgifter.

– För att vända utvecklingen där för stor del av medlen används till avhjälpande underhåll istället för förebyggande bör ökningen av järnvägsunderhållet ske så att relativt mer medel per år avsätts tidigt under planperioden. Den största utmaningen just nu är att hitta tid i spåren för arbetena utan att behöva störa den befintliga trafiken mer än nödvändigt, skriver Eneroth.

Att det helstatligt ägda bolaget Infranord nu har inskrivet i sina ägardirektiv att man ska tävla på affärsmässiga grunder, det vill säga lägga så billiga anbud som möjligt till Trafikverket, och dessutom delade ut 67 miljoner i vinst till sin ägare staten är inget som Tomas Eneroth vill ändra på. Han hänvisar till att ägarfrågor ligger på näringsdepartementets bord.

Vill förstatliga underhållet

Regeringen har däremot öppnat för att låta en del av underhållet av järnvägen återgå i statlig regi, vilket alltså var ett vallöfte. Tomas Eneroth har också gett Trafikverket i uppgift att i egen regi organisera en manuell besiktning av underhållet och bättre följa upp leveranserna från de privata underleverantörerna

– Därutöver beslutade regeringen den 21 mars i år att en särskild utredare ska utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras, skriver han till Dagens ETC.

På Seko välkomnar man att regeringen nu vill att Trafikverket ska ta ett större ansvar för underhållet och inte bara vara en upphandlare utan egna medel.

– Det kan ge Trafikverket dem bättre överblick över järnvägsnätet, rent konkret så innebär det ju att man har egen personal som går ute i spåren, säger Kristoffer Arvidsson.

Seko menar också att upphandlingsmodellen med korta kontrakt och många olika entreprenörer varit en del av järnvägens problem. Det har skapat incitament att inte investera tillräckligt i maskiner och utrustning, och dessutom att ge personalen dåliga villkor. Och facket riktar kritik mot att S inte levt upp till vallöftet om att förstatliga järnvägsunerhållet – vilket skapar fortsatta problem.

– Man har alltid tävlat i upphandlingen med lägsta pris. Trafikverket har idag inte själva grepp om järnvägen och vilket underhåll som behöver göras. De är helt i händerna på olika entreprenörer.