Ekonomi.

2014-11-20 15:37

Läskskatt gör folk friskare

Snask- och skräpmatsbolagen riktar ofta marknadsföringen mot konsumenter med låga inkomster. Nu höjs röster för att bolagen i högre grad ställas till svars för ökningen av så kallade välfärdssjukdomar. Nyligen togs ett historiskt beslut i Berkeley då man som första stad i USA inför en extra skatt på läsk.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Över 340 miljoner människor på jorden har diabetes och Världshälsoorganisationen, WHO, beräknar att antalet dödsfall som sjukdomen förorsakar kommer att fördubblas mellan 2005 och 2030. Samtidigt finns det en klar koppling mellan fattigdom, sjukdomar och den marknadsföring som bedrivs av bland annat läskföretag, enligt Alessandro Demaio, som är forskare på global hälsa vid Harvard-universitetet. Han säger att runt 80 procent av diabetesfallen rapporteras från låg- och medel-inkomstländer.

– Men vi vet också att i rika länder som Australien, Storbritannien och USA så är det de mest marginaliserade och fattiga befolkningsgrupperna som drabbas hårdast. Den vanligt förekommande myten att dessa icke smittsamma sjukdomar beror på välstånd är fullständigt osann, säger Alessandro Demaio.

Diabetes och fattigdom

Istället är en sjukdom som diabetes ofta både orsak till, och en konsekvens av, fattigdom, enligt Alessandro Demaio.

– I ett land som Vietnam eller Malawi kan det kosta upp till 70 procent av en persons inkomst att få vård för diabetes. Vi måste också komma ihåg att det i ett land som Indonesien är en riskfaktor att vara fattig eftersom läskföretagen där medvetet riktar marknadsföring till fattiga och marginaliserade personer som är lägre utbildade.

Läskföretagens ansvar för ökningen av diabetes har dock börjat diskuteras, bland annat genom införandet av en särskild skatt på läsk i Mexiko. Detsamma skedde nyligen i staden Berkeley i Kalifornien, efter att befolkningen i samband med mellanårsvalet röstade för detta förslag. Detta trots en omfattande kampanj mot förslaget från läskindustrin.

Läskskatt en framgång i Mexiko

Vicki Alexander var engagerad i kampanjen för att förslaget skulle antas. Hon menar att det är tydligt vilka framsteg den läskskatt som infördes i Mexiko i början av förra året har medfört – och som resulterade i att läskpriserna höjdes med motsvarande drygt fyra kronor per liter. Enligt Vicki Alexander visar siffror att konsumtionen av läsk i Mexico City minskade med 10 procent efter införandet av den nya skatten.

– Fallet Mexiko är mycket inspirerande eftersom det där handlar om en nationell skatt. Och deras erfarenheter visar att skatten ger resultat, säger Vicki Alexander.

Även Alessandro Demaio menar att en hårdare beskattning av läsk och skräpmat är en av de metoder som bör användas för att minska förekomsten av så kallade livsstilssjukdomar.

– Vi bör överväga att beskatta läsk och mat som vi vet orsakar sjukdomar. De pengar som kommer in bör istället användas till att göra nyttigare mat billigare.

Liknande kampanj i USA

I Kalifornien drevs kampanjen Berkeley vs. Big Soda. Enligt Vicki Alexander var det viktigt att flera av de ledande rösterna på ja-sidan tillhörde minoritetsgrupper – eftersom dessa grupper enligt henne är särskilt utsatta för läskföretagens marknadsföring. Helen Clark, som är chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP, slog fast i ett tal inför FN i juli att de problem som icke-smittsamma sjukdomar förorsakar allt för länge har betraktats som ett problem som främst berör rika länder.

– FN medger nu att 80 procent av dödsfallen i dessa sjukdomar inträffar i utvecklingsländerna. Det är därför mycket viktigt att vi förstår de stora konsekvenser detta har för utvecklingen, sade Helen Clark.

Enligt Alessandro Demaio har antalet fall av diabetes i länder som Kina och Indien ökat dramatiskt, samtidigt som det numera är vanligt i många länder att överviktiga kan dela hushåll med andra familjemedlemmar som är undernärda.

Han menar att detta hänger samman med en globalisering av matindustrin som resulterat i att mångas livsmedelskunskaper gått förlorade. Alessandro Demaio menar att det leder till en minskad kunskap om hur bra mat tillagas, vilka varor som passar för årstiden och beroende på var man bor.

Han påpekar att konsumtionen av halvfabrikat som transporteras långa sträckor dessutom är betydligt sämre för miljön jämfört med billigare, säsongsanpassad, färskare, lokalt producerad mat.

– Dessutom leder denna utveckling till att lokala matkulturer går förlorade då en enhetlig och likriktad matkultur sprids över världen och ersätter traditionella dieter och kokkonster.

Detta är ett globalt problem och matföretagen är globala, säger Alessandro Demaio.

– Det handlar om globala hälsoproblem. Det är med den utgångspunkten vi måste bemöta denna utmaning.