Oljans ras på världsmarknaden har förvånat alla som visat att vi passerat Peak Oil, alltså att oljeproducenterna inte längre kan utvinna lika mycket olja som världen konsumerar. Men prisraset har också förvånat alla som investerat i olja och ny oljeutvinning i djuphaven och skifferborrningsteknik.
Andra tror att det bara är en politisk maktkamp vi ser, att oljepriset pressas ner för att få Putin och andra oljestater på knä.
Själv tror jag inte alls på några politiska förklaringar, även om Putins Ryssland drabbas hårdast av oljeprisets fall. Oljan har blivit billigare därför att världsekonomin stått stilla och spekulationen på stigande oljepris därmed har havererat. Raset beror kortsiktigt på att det är gott om olja och på medellång sikt på att de som tjänat på oron och rädslan för oljebrist nu får svårare att karva emellan som handlare och spekulanter. Men på sikt kommer oljan inte att kunna vara så billig.
Det kostar mer att producera skifferolja än vad man idag får betalt. Detsamma gäller djuphavsolja eller olja från Arktis. Även Norges nya oljekällor får svårt att finansiera sig med så lågt pris. Och när produktionen då bromsas genom försiktighet från investerarna, ja då kommer priset att stiga igen.
Men är det här farligt? Kommer detta att innebära en jättebroms på sol och vind och ny ren energi, bara för att oljan är billig ett tag till?
Nej, jag tror tvärtom! Av två anledningar:
För det första kan politiker nu genomföra kraftiga skattehöjningar på fossil energi utan stor kostnad för väljarna. Genom att höja bensin- och dieselskatt kommer staterna kunna få in stora belopp samtidigt som priset ligger kvar på den nivå det var för några månader sedan. Att genomföra skattehöjningar på ett högt pris är svårare politiskt och socialt. Folk köper ju inte bensin för skojs skull, de gör det för att de måste resa. Höga bensinskatter är svåra att genomföra över hela världen, framförallt i fattiga stater. Sänkt oljepris gör det lättare.
Att inte S och MP förstått att använda det i nyvalskampanjen är ett bra exempel på att man sitter fast i gamla modeller, även när verkligheten snabbt ändrats.
För det andra kan det låga priset leda till att investerare flyttar satsningar från fossil energi till förnybar. Den förnybara energin har idag ett jämt pris, det är mest el och värme som produceras och de sektorerna påverkas inte så mycket av oljeprisraset då el inte görs av olja till så stor del.
Förnybart är därför en lugnare hamn att gå till för energiinvesterare idag. När det inte längre går att få ett superpris på 115 dollar per fat kan vi få en ökad omställning eftersom oljan inte längre innebär supervinster för investerare som Lundin Oil, eller pensionsfonderna.
Världen vet att fossil energi måste fasas ut. Det som hindrat utvecklingen är oljemakten och en feg politik kopplad till den. Om förnybart ger säkrare avkastning är det faktiskt en kil in i den värld där makten verkligen finns. Och då kan även politiken våga satsa lite mer.
Idag får man mellan 4 och 5 procents avkastning på en stor solcellsanläggning i Sverige (små anläggningar på egna hus ger mycket mer, runt 13–14 procent). Så även om solcellerna är lågt avkastande kommersiellt, är det mycket mer än du får från skiffergas idag.
Kapitalismen är lite lustig. Lågt oljepris = broms på förnybart, kan istället bli lågt oljepris = mer förnybart.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
