I år fick 38,8 procent av de som heltidsarbetar ut full a-kassa, tack vare den ­tillfälliga höjningen av a-kassan som regeringen införde mellan år 2020-2022 på grund av ­pandemin. Men räknat utan den tillfälliga höjningen skulle bara knappt var sjunde, 15,5 procent av gruppen, få ut full a-kassa. Och andelen heltidsarbetande tjänstemän som får 80 procent av sin arbetsinkomst ersatt från a-kassan vid arbetslöshet är 21,9 procent med det tillfälliga taket och endast 7,6 procent utan det höjda taket.

När det regelverk som gällde innan pandemin träder i kraft igen vid årsskiftet 2023 kommer inkomsttaket att återgå till 25 000 kronor, samma nivå som för sju år sedan. Då skulle man via a-kassan som mest få 14 000 kronor per ­månad efter skatt. Det innebär en ersättning som motsvarar 60 procent av medianlönen i Sverige. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

För sällan och oregelbundet

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, som står bakom rapporten är kritiska till a-kassans utveckling. Ordföranden Therese Svanström säger att både löner och priser har höjts år efter år men a-kassan har halkat efter.

– Höjningarna har skett ­alldeles för sällan och ­oregelbundet och därför har ersättningsnivåerna blivit ­urgröpta under många många år, och därför är vi här nu.

A-kassan har heller inte indexerats – man inte har räknat med pris- och löneutvecklingen, säger TCO-ordföranden Therese Svanström.

Arbetsmarknadens parter har tagit fram kompletterande system för att ”toppa upp” där a-kassan brister. Den som har blivit av med sitt jobb måste ofta vända sig till kollektiv­avtalade eller fackliga ­kompletterande ersättningar för att få ut 80 procent av den ­tidigare lönen, något som ­staten egentligen ska ansvara för. 

– A-kassan fungerar inte som en allmän omställ­nings­försäkring som det var tänkt. Därmed överlämnas en hel del av det ansvaret på oss som ­parter på arbetsmarknaden. Men det är inte alla som omfattas av kollektivavtal eller som har en inkomstförsäkring via en facklig organisation, säger Therese Svanström.

För nästan fyra av fem av de förvärvsarbetande skulle det göra stor eller mycket stor skillnad för ekonomin om deras inkomst skulle sänkas till 14 000 kronor i månaden, visar en undersökning som Novus utfört för TCO.

Hoppas på valfråga

Extra utsatta är hushåll med endast en inkomstkälla, som ensamstående föräldrar. Där riskerar familjer att gå back med tusentals kronor i månaden.

– Många uppger att man inte kommer klara sig då utan att göra drastiska förändringar i sin levnadsstandard. Det vill säga byta bostad, sälja bilen, dra ner på matkostnader eller dra ner på barnens aktiviteter, säger Therese Svanström.

A-kassan, som i teorin ska täcka 80 procent av den tidigare inkomsten, ska hjälpa den arbetslösa under tiden som den försöker hitta ett nytt jobb. Försäkringen ska också se till att man inte måste ta första bästa jobb, utan kan leta efter ett jobb som matchar ens kompetensnivå. 

– Det här är inget bidrag vi pratar om utan en omställningsförsäkring. Den ser till att människor inte behöver lämna hus och hem, utan i första hand kan ägna sig åt att snabbt skaffa ett nytt jobb som motsvarar deras kompetens, säger Therese Svanström.

Framtiden är oviss för ­a-kassans inkomsttak och i slutändan måste politikerna förstå vikten av att ha en rimlig a-kassa, säger Therese Svanström. Hon vill se en regelbunden höjning av a-kassan som baseras på indexering.

– Det är oklart vad för stöd det kommer att finnas för höjda tak i a-kassan nu när vi går mot ett val. Jag hoppas verkligen att politiken ser vikten och värdet av att det finns en allmän och generell arbetslöshetsförsäkring som ger ett tillräckligt gott skydd åt alla.