Inget stopp för hyvling i det nya handelsavtalet

Ett nytt avtal är klart i handeln som ger löneökningar i höjd med industrins märke. Det ger en lönehöjning på 1 100 kronor i månaden för en heltidsanställd i år, men också en höjning av lägstalönerna på 1 225 kronor av lägstalönerna, vilket arbets­givarna tidigare motsatt sig.

– De höga ökningarna av lönerna är väldigt bra, historiskt höga. Helheten känns väldigt bra, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Handels gick i avtalsrörelsen hårt ut med kritik mot att de nya Las-reglerna inte förmådde stoppa H&Ms hyvling. Nu skulle facket täppa igen hålet som gör att företag som hyvlar nästan alla anställda slipper följa tur­ordningen.

”Gör ingen skillnad”

Men något stopp för ­hyvling blev det inte. Linda ­Palmetzhofer säger att hon kan förstå om det finns medlemmar därute som är besvikna.

– Självklart hade det varit väldigt roligt säga att vi satt stopp för hyvlingen. Men vad vi gjort är att få in texter som gör att vi kan arbeta med frågan på ett annat sätt än hittills, säger hon.

Enligt avtalet måste ett företag som ska omorganisera och hyvla först överväga andra sätt. Om de sedan ändå hyvlar innebär förändringen i avtalet att den som har längst anställningstid också får längre förberedelsetid mellan besked och när timmarna i kontraktet sänks. Att det blir krångligare är det som får facket att hoppas att fler företag undviker att hyvla de som ­jobbat längst.

Men Örjan Edström, ­professor emeritus i arbetsrätt tror inte det kommer få någon större effekt.

– Om arbetsgivaren vill ­hyvla, kommer folk bli utsatta för hyvling.

Skulle H&M tagit ett annat beslut med de nya reglerna tror du?

– Nej, det tror jag inte. Hyvlar du stora grupper blir det lite ­dyrare och tar lite längre tid innan man tjänar pengar på att hyvla de äldre anställda. Men jag tror inte det kommer göra någon skillnad.

Just Handelns krav på reglerad hyvling fick medlings­institutet att bedöma branschen som den troligaste skådeplatsen för strejk under avtalsrörelsen. Men avtalet underskrevs utan vare sig varsel eller stridsåtgärd.

Hade ni kunnat nå längre med hyvlingsfrågan med strejk?

– Jag tror faktiskt inte det. Framförallt tänker jag att en strejk innebär att en av parterna är väldigt missnöjd med avtalet. Det tär på relationen mellan parterna. Att tro att man då i samverkan kan fortsätta jobba gemensamt i frågan, det händer inte, säger Linda Palmetzhofer.