Med röstsiffrorna 58,4 mot 41,6 procent vann ja-sidan, efter att gig-företag som Uber, Lyft och Doordash satsat motsvarande 1,75 miljarder kronor i kampanjen. Motståndarsidans totala kampanjbidrag var knappt en tiondel. Aldrig tidigare i delstatens historia har så mycket pengar satsats på att driva igenom ett enskilt valförslag.

Lagen innebär att arbetare för gigföretagen inte har rätt till grundläggande arbetsrätt som minimilön, sjukersättning eller försäkringar.
En klausul i lagen hindrar dessutom gigarbetarna från att bilda fackföreningar. Och om tvister uppstår ska de inte lösas i domstol utan i en skiljenämnd, utan stöd av fackföreningar.

”Korrupt kampanj”

Beskedet tas emot med fasa från människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW.

– Proposition 22 hotar att skapa en permanent underklass av arbetare i Kalifornien som tvingas utstå löner på fattigdomsnivå och undermåliga arbetsförhållanden med få möjligheter till utvägar, säger Amos Toh, researcher på HRW.

Nu oroar sig organisationen för att trenden ska sprida sig ut i världen.

– Kampen nu handlar om att stoppa de farliga försöken att normalisera utnyttjandet av arbetare att sprida sig över USA och världen, säger Amos Toh.

Ubers vd Dara Khosrowshahi ser möjligheterna för just detta.

– Framöver kommer ni att se oss mer högljutt kämpa för nya lagar som Proposition 22 , säger han och tillägger att Uber kommer prioritera ”att arbeta med regeringar över USA och världen för att göra detta verkligt”.

Meredith Whittaker, professor på New York University, skriver I en kommentar:

”Den korrupta kampanjen fungerade. 200 miljoner dollar är mycket pengar, men det är mycket mindre än den långsiktiga utsikten att betala rimliga löner för arbetare och att ta ansvar mot kunderna för säkerhet och tillgänglighet. Deras satsning lönade sig, för den här gången.”

Kalifornien är USA:s folkrikaste delstat och räknas som världens femte största ekonomi, större än exempelvis Storbritanniens. Appföretagens aktiekurser steg kraftigt efter beskedet.