Ekonomi.

2020-10-22 09:30
Bild: Janerik Henriksson/Fredrik Sandberg/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Gig-företagen möter allt större motstånd

I flera länder börjar nu villkoren för gig-jobbande matbud ifrågasättas.

– Folk börjar organisera sig emot dem, och kämpa för sina rättigheter, säger Jakob Lundgren från Gigwatch.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Gig-ekonomin motsvarar hur arbetet hade blivit utan fackföreningar, säger Niklas Selberg.

Han är doktor i arbetsrätt vid Lunds universitet och forskar om bland annat gig-ekonomin.

Efter en ny granskning i Sydsvenskan där reportern Dan Ivarsson tog jobb i en månad som cykelbud åt matleveransföretaget Foodora har diskussionen om gigjobben väckts till liv igen.

Reportaget berättar om låga löner (47 kronor efter skatt), högt arbetstempo och hård psykisk stress, där allt arbete kontrolleras och bedöms via appen.  ”Om vi gör fel eller cyklar för långsamt får vi sparken”, skriver Ivarsson.

I en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio har 34 av matbuden intervjuats. De beskriver sitt jobb som påfrestande, farligt och otryggt, med en oförutsägbar och osäker lön och otrygg anställning. De flesta buden hos Foodora är anställda en månad i taget och saknar många av de grundläggande villkor som ingår i ett kollektivavtal.

Hos konkurrenterna inom matleveransbranschen, Uber Eats och Wolt, är buden inte anställda alls. De anses bara jobba under exakt de minuter som varje leverans tar och fakturerar sedan Uber eller Wolt via egenanställningsföretag.

”Foodora inte i strid med lagen”

I Sverige finns det inga lagar som hindrar gigföretagen att behandla sina arbetare såhär.

Eftersom den svenska modellen bygger på kollektivavtalet mellan fack och arbetsgivare, kan företag som väljer att ställa sig utanför och inte skriva under kollektivavtal sätta hur låga löner de vill.

– Arbetsrätten tillåter framväxten av en gigekonomi. Foodora står inte i strid med lagstiftningen, möjligen i arbetsmiljöfrågor, säger Niklas Selberg.

– Det känns ju konstigt eftersom i debatten i övrigt framstår ju arbetsrätten som väldigt stark. Men nu pratar vi om en grupp där man inte vet från minut till minut om man har jobb eller inte.

Niklas Selberg tror inte att arbetsvillkoren i Sverige kommer förbättras på allvar förrän företagen skriver kollektivavtal.

– Det kommer kunna ändra saker på allvar. Det är inte primärt lönen som är det stora problemet utan det höga tempot, farligheten, otryggheten och det opersonliga maktutövandet i att man styrs helt av sin telefon.

Måste ses som anställda

I de flesta andra länder ser det dock annorlunda ut, där det istället för kollektivavtal finns lagstadgade minimilöner som måste gälla för alla anställda. Då blir frågan om anställning och arbetsgivaransvar mer central. I Spanien beslutade högsta domstolen nyligen att matbuden ska räknas som anställda av gigföretagen. ”Beslutet kan få långtgående konsekvenser för företagen inom den så kallade gig-ekonomin”, skriver El Pais.

I Finland kom ett liknande ställningstagande från Arbetsrådet, som konstaterade att Wolts och Foodoras matbud inte ska räknas som självständiga företagare utan ”ingår i ett arbetsförhållande”.

– Arbetsrådets uttalanden är inte bindande men det är ändå frågan om en betydande linjedragning, säger arbetsminister Tuula Haatainen, från socialdemokratiska SDP, enligt HBL.

Haatainen säger att tusentals personer i Finland arbetar med liknande uppgifter och påverkas av ställningstagandet, och hoppas att företagen också utvärderar sin verksamhet.

– Utomlands är det här jätteviktigt. Där hänger jättemycket av det sociala skyddet på arbetsgivarna och att de arbetande klassificeras som arbetstagare, säger Niklas Selberg.

– Det är rimligt att kräva att personerna ska kallas arbetstagare. En förutsättning för att kunna starta en fackförening, och kunna kräva kollektivavtal, är att man är arbetstagare. Och de är ju arbetstagare, i rättslig mening.

Och mitt i techbranschens hjärta i Kalifornien ska en folkomröstning hållas i frågan i samband med presidentvalet 3 november.

– För taxichaufförer, hantverkare och hembiträden i Kalifornien är det jätteviktigt hur det går om de ska klassas som anställda eller inte. Jag tror däremot inte att det spiller över på diskussionen i Sverige, säger Niklas Selberg.

”En stark signal”

Jakob Lundgren som är med och driver Gigwatch, en hemsida som granskar gig-ekonomin, tror dock att den internationella debatten kan göra avtryck i Sverige.

– Jag tror att det kan påverka på det sätt att man börjar ifrågasätta den rådande bilden lite mer. Där många fortfarande tror att folk bara jobbar extra och att det är en frihet att inte vara anställd, säger han.

Det finns flera anledningar till att det är viktigt att vara anställd snarare än egenföretagare, menar Jakob Lundgren.

– Till exempel alla förmåner det innebär i att vara anställd, med semester, pension, sjukersättning. Att man inte kan avskedas plötsligt genom att bara stängas av från en app. Och den tryggheten innebär i sig att man får större makt gentemot företagen och vågar säga ifrån mer på jobbet.

Den så kallade Proposition 22, som det som röstas om i Kalifornien är omdebatterad.

Att det sker just i Kalifornien, där många av de stora tech-företagen har grundats och har sina huvudkontor, har en tung symbolik.

– Det blir en väldigt stark signal, en riktlinje för resten av världen. Att man kan se att den här platsen, där företagen har funnits längst, nu har nått stadiet där folk börjar organisera sig emot dem, och kämpa för sina rättigheter. Det blir inspirerande för resten av världen, säger Jakob Lundgren från Gigwatch.

600 000

… från så många restauranger världen över kör Foodora ut mat.

207

… miljarder kronor. Så mycket är Foodora, grundat av svenska Niklas Östberg, värderat till.

785

… i så många städer i 63 länder finns  Uber Eats.

115

… miljarder kronor var Uber Etas omsättning 2018.

4,5

… miljoner kunder, säger sig det finska företaget Wolt ha.

20 000

… matbud arbetar för Wolt i 19 länder som så kallat egenanställda.

415

… miljoner kronor har Uber, Lyft och Doordash satsat vardera på kampanjen kring folkomröstningen i Kalifornien för att stoppa att gig-jobbare ska räknas som anställda.

90

… miljoner kronor har de andra sidan i folkomröstningen fått in totalt i kampanjpengar.