– Enligt regeringsformen är staten skyldig att utge full ersättning för förlusten. I Internationella engelska skolans fall rör det sig väl om ett värde kring fyra miljarder kronor. Det blir en rättslig strid, där staten kommer att ha en svag position mot bakgrund av de 30 åren av full acceptans för bolagsformen, säger Hans Bergström.

Varnar för rättsprocesser

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, menar även hon att ett vinstförbud kommer innebära att staten blir skyldig att ersätta aktiebolagsskolorna.

– Införs vinstförbud är jag rätt säker på att rättsprocesser kommer att vänta. Ett sådant beslut innebär att värdet på företagen ändras väldigt radikalt. Det är i princip omöjligt att få andra att gå in med pengar i ett sådant bolag, så det vore ett dråpslag mot friskolorna, säger hon.

Ulla Hamilton hänvisar till den utredning Svenskt näringsliv lät Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, göra 2015.

– Han kom fram till att det är en uppenbar risk att vinstbegränsningskrav inte är förenligt vare sig med den svenska grundlagen eller EU-rätten, eftersom det skulle innebära att förutsättningar för att driva de här verksamheterna försämras kraftigt, säger Ulla Hamilton.

Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är å sin sida övertygad om att ett vinstförbud är möjligt, men tycker inte att det är tillräckligt.

– Svenskt näringsliv och friskolorna är pressade nu. En majoritet av väljarna är emot marknadsskolan, men det är ett system som ägarna berikar sig på. Det klart att de försöker hitta argument för varför det inte går att genomföra några som helst begränsningar. Men vinsterna är bara ett av många problem. Vi vill helt förbjuda bolagsformer som har vinstkrav att bedriva skolverksamhet.

”Desperat argumentation”

Enligt grundlagen får rätten att bedriva näring endast begränsas för att skydda angelägna allmänna intressen, och inte för att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Förespråkarna för vinstförbud menar att ett vinstförbud just är att skydda allmänna intressen – inte tvärt om. 

EU-rätten då, som har företräde framför svensk lag? Lite talar för att den skulle stå i vägen för ett förbud mot vinster i skolan, enligt Claes-Mikael Ståhl, tidigare jurist på LO och en av författarna bakom LO:s förslag om hur vinster i välfärden kan begränsas.

– EU-rättens konkurrensregler har inte till syfte att reglera skolor som drivs i aktiebolagsform. Regelverken avser helt andra näringsverksamheter. Friskolorna missbrukar EU-rättens tvetydigheter i syfte att skapa osäkerhet kring vad som är politiskt möjligt. Det är en desperat argumentation, säger han.

Frågan som glömts bort

Enligt Caroline Wehlander, forskare i juridik och expert på bland annat EU-rätten, fri rörlighet oh konkurrens, glöms en kärnfråga ofta bort i debatten – den om aktiebolagsskolor kan räknas som en ekonomisk verksamhet eller inte. 

– Det är en fråga man glidit undan, från i princip alla håll, skolaktörerna själva, politiker och utredare. Det trots att det spelar stor roll. Erkänns de aktiebolagsdriva skolorna som näringsverksamhet har de större möjligheter att kräva ersättning av staten än om de inte gör det. Men i så fall omfattas de också av EU:s statsstödsregler, och då är frågan om vi kan ha den marknadsskola vi har idag, säger Caroline Wehlander.

Hon har i sin forskning kommit fram till att aktiebolagsskolorna måste räknas som ekonomisk verksamhet. Därmed omfattas de av EU:s statsstödsregler och för företag som utför allmännyttiga tjänster, som en skola, finns särskilda regler.

– Ersättningen ska täcka kostnaden för uppdraget plus så kallad rimlig vinst. Men har man inte tydliggjort det exakta uppdraget från statens sida är det svårt att beräkna kostnader och vad som är en rimlig vinst. Så erkänns skolorna som näringsverksamhet behövs en hårdare reglering enligt EU-rätten, säger Caroline Wehlander. 

Hur sannolikt det är att skolorna skulle ha rätt till ersättning vid en eventuell stämning är svårt att säga, enligt Caroline Wehlander. Men hon tror att processen skulle ta tid. 

– En sån sak kan ta fler år. Det skulle kunna bli som när Vattenfall fick ersättning av tyska staten, efter att de beslutat att stänga kärnkraftverken, säger hon.

Måste utredas

Socialdemokraterna själva, som ligger bakom förslaget om vinstförbud, vill inte svara på hur de ser på risken att staten stäms. 

– Vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Den som driver skola ska göra det för den brinner för barns utbildning, inte för att den brinner för pengar. Ett förbud mot vinstuttag är så klart komplicerat och måste utredas ordentligt så att det säkerställs att pengarna stannar i skolan och vinstintresset försvinner - det är vi skyldiga våra barn och skattebetalarna, skriver den nytillträdda skolministern Lina Axelsson Kihlbom i ett mejl.

Vänsterpartiets Daniel Riazat säger att det inte alls är otänkbart att det kommer bli en rättslig prövning om skadestånd. Men att det skulle handla om ersättningar på fyra miljarder till en enskild skola, som Hans Bergström hävdar, tror han inte på.

– Det är nonsens. En ren killgissning från hans sida. Det finns ingen praxis än att luta sig mot ens. Men visst, det är klart att skolkoncernerna kommer försöka få till juridiska processer om det här.”